FARTFYLLD

Dagen efter

2012-03-05T20:45:00.002+01:00

Ont har jag, i skulderblad, bröst, axlar, triceps, ryggslut, halsen. Förkyld och näsblod.

Inte ont i magen däremot, det betyder antingen att jag är dålig på att koppla in magmuskulaturen i stakningen alt. att jag har överjäkligt starka magmuskler. Jag föredrar att tro det senare.

Den stora "hungern" har inte riktigt infallit sig, jag har ätit normalt idag. Nu börjar det dock suga i magen...

Idag har jag pussat mina fem syskonbarn så mycket jag orkat, för nu orkar jag inte hålla mig ifrån dem av sjukdomsrädsla. Att inte pussa dem eller sprita händerna maniskt hjälpte ju ändå inte...

Och nu sitter jag här med tårarna droppande... det här är en vecka av uppbrott och stora förändringar för oss.

Vasaloppet 2012

2012-03-04T20:31:00.000+01:00

Det känns som jag blivit överkörd av en traktor. Jag har ont i hela kroppen. Ansiktet hettar och huvudet dunkar. Trots det, är min känsla varm. Upplevelsen ligger för nära för att jag ska kunna sålla i alla intryck, men jag gör ett försök...

Klockan ringde 4:55, jag hade inte sovit många minuter sammanhängande. En timme senare var vi på väg ner mot Berga by. Allt fungerade smidigt och klockan 08:00 gick startskottet! Och visst är det en magisk känsla att stå där i starten medan dagens första solstrålar sköljer över fältet... alla ler, dagen har börjat!

Jag tog de första stavtagen, försökte väcka igång kroppen som i princip vilat i nästan fyra veckor. Och fram kom jag, ända tills den mytomspunna backen! Där var det stopp. Det vet man ju om, så det var inget att hetsa upp sig för. Vi rörde oss med myrsteg framåt, stod och pratade, insöp stämningen. Första 3 km tog nästan 45 minuter...

Väl uppe på myrarna släppte det på och jag kunde börja åka! Visst var det fortfarande tjockt med folk, men vi kom framåt. Fram till Smågan, 11 km, tog det 1:09. Min plan hela dagen var att åka "klokt". Jag hade Uggleörhängen som jag fått av Elina, som en påminnelse att vara smart! Planen var att hålla pulsen låg, tänka kontroll för kontroll, inte spränga sig.

I Smågan hade jag inte supportrar, och tog en snabb dricka innan jag åkte vidare till Mångsbodarna. Loppets bästa och snabbaste kilometrar för mig! (Det var det där med att inte ta ut sig...) Det är lättåkta kilometrar med mycket nerförslöpor.

I Mångsbodarna träffade jag supportergängen första gången! Det betyder så mycket att veta att ett härligt gäng står och väntar på en vid kontrollerna... frånsett de där kilometerskyltarna som envist påminner en om att man har typ 70 km kvar, så tänkte jag mycket "fram tills nästa kontroll".

Efter Risberg, nästa kontroll, inträffade dagens mest spektakulära händelse..Vasaloppet är inte bara mitt livs första Vasalopp - stort nog i sig - utan även loppet där JAG FÄLLDE JAMES MIDDLETON! I en liten uppförsbacke satte jag ner staven på hans skida och i det sockriga, sorbéliknande underlaget föll vi båda två... Jag ber så hemskt mycket om förlåt, men förstår på hans svar att han är britt! Inte kan det väl vara... tänker jag, ser bak, och jo, där står Pippa och frågar gång på gång oroligt hur det gick för brorsan.

Här någonstans började jag även få ont i armbågarna av alla ställen! Jag slet på fram till Evertsberg, då skulle ju mer än halva loppet vara kört! Och enligt de insatta skulle flera kilometrar utför följa efter Evertsberg. Jag tankade på rejält i Evertsberg med dryck och försökte sedan njuta av utförsåkningen. Men sen vände det uppåt igen... åtminstone kändes det som att allt man åkt utför fick man sen tillbaka i form av lika mycket uppförsåkning!

Och jag började bli så trött... så trött... Det kändes oöverstigligt långt! Jag hade åkt skidor i 60 km och hade 30 kvar! Negativa tankar fick fäste i huvudet, det går inte, jag orkar inte, jag kan inte...

När Oxberg-kontrollen äntligen kom stoppade jag i mig en hel del Enervit-produkter för att försöka få energi till mig trötta kropp. Supporterteamet började prata om att om jag bara kunde öka lite så hade jag chans att gå under 7 timmar! Jag blev nästan arg, var glada om jag går i mål bara! (Tacksamt...)

Mellan Oxberg och Hökberg bröt jag nästan ihop. Jag började må så fruktansvärt illa och ville bara stanna, gå ut i skogen och kräkas, lägga mig i en snödriva och aldrig resa mig mer. Åtminstone inte på flera timmar. Illamåendet tilltog och jag började tänka att jag får bryta i Hökberg. Jag blir den enda att bryta med 19 km kvar. Det dunkade i armbågarna varje gång jag satte ner stavarna i snön och det kändes inte som någon energi fanns kvar.

I Hökberg frågade jag funktionärerna om de trodde buljong kunde hjälpa mot illamåendet. Kanske, eller så kunde jag ju gå ner till sjukvårdarna... Det var jag inte så sugen på. Jag tvingade i mig några munnar buljong och drack vatten. Ingen mer kemisk sportdryck!

19 km kvar och det enda jag kunde tänka var att inte försöka tappa alltför mycket. Det kändes som jag "gick" fram men samtidigt såg jag på klockan att jag hade ganska mycket tid tillgodo för att ändå klara mig under 8 eller 9 timmar. Stakpartierna kändes som de värsta, dels för att jag hade så ont i armbågarna men även för att spåren var konturlösa och sladdriga. Faktum var att till och med branta uppförsbackar kändes lindrigare, där kunde jag bara kliva på långsamt genom drivorna av snö och få ner pulsen.

Eldris, sista kontrollen! Jag drack blåbärssoppa och vatten. Nu var det bara under milen kvar. En mil är ju ganska långt... men i sammanhanget relativt kort. 1/9 av banan! Jag trivs bra i terrängen efter Eldris med korta stigningar och sköna utförslöpor. Med 5 kilometer kvar bestämde jag mig för att försöka åka under 7:15. Sista kilometrarna gick fort men jag grimaserade illa. När vi äntligen, äntligen kom in i Mora såg jag på klockan att kanske kan jag gå under 7:10? Vid det här laget brydde sig ingen om "snabbspår" utan jag fick springa emellan spåren för att komma förbi bromsklossar.

Äntligen upplopp! I ögonvrån såg jag min bror, fru och syskonbarn och det gav en extra skjuts sista metrarna! Bara mata på, hur ont det än gör, det finns alltid sekunder att tjäna...

Och så äntligen passerade jag under målet. Så trött så ingen direkt glädjekänsla infann sig. Mer "gråtig" och utpumpad... jag ville bara träffa min familj!

Men tiden stannade på 7:10:53 och placeringen blev 394. Det är mycket bättre än vad jag någonsin vågat hoppas på! Mitt första Vasalopp! Det är en tid jag tror att jag skulle vara jättenöjd med "även" utan fyra veckors sjukdom innan.

Jag är stolt, glad, lättad, tacksam... Det var mycket jobbigare än jag trott! Det är ju så galet långt, min Garmin visade på över 91 km... I jämförelse med ett marathon gör ett marathon fysiskt "ondare" tycker jag, då har jag haft en enorm smärta från ryggen och ner sista timmen i alla fall. Men längden! Här hade jag varit ute i 4:30 timme och hade då över 2.5 timme kvar! Jag är nog ingen ultramänniska... det här är för långt!

Elller... det är klart man skulle vilja prova igen... testa vad man kan göra med mer skidträning, mer teknikträning, fler långpass... Den där medaljen bryr jag mig inte så mycket om helt ärligt. "Prestationsmedalj"... är inte 12 timmars åkarna de som verkligen presterat? Jag tycker alla som tar sig igenom 90 km borde få en medalj! Sen kan man tävla mot sig själv och tidigare placeringar ändå.

Dagen i siffror
Tid: 7:10:53
Placering: 394
Snittempo: 12.54 km/h
Antal vurpor: 3
Antal toalettbesök: 1
Antal gånger jag fällde James Middleton: 1

Tusen, tusen tack till alla sms, telefonsamtal och kommentarer jag fått! Tack för blommor! Tack mamma, pappa, JW, Göran, Lena och Olle för att ni följde mig kontroll efter kontroll hela dagen! Tack familjen Hansen för att ni kom till målgången! Ni ska allihopa veta hur mycket sådant betyder där ute i spåret och hur ofta jag tänker på saker ni sagt, och det stärker mig.

2012-03-03T12:50:00.001+01:00

Det går inget vidare för mig att blogga från telefonen men jag vill ge er en uppdatering ! Jag är på plats i Kinnvallsjösätra. Jag ska göra ett försök att åka i morgon! Målsättning : att gå i mål och bli en erfarenhet och upplevelse rikare! Håll tummarna!

Veckans matsedel

2012-03-02T07:00:00.000+01:00

Måndag: Tisdagspasta från Salt&Peppar
Tisdag: Gröt
Onsdag: Hemkunskapsfrökens fiskgratäng
Torsdag: Linssoppa och fläskpannkaka
Fredag: Magdas medaljpasta

Svart på vitt

2012-03-01T07:30:00.000+01:00

Det här vill jag berätta för er- svart på vitt. Under söndagens skidåkning kände jag mig trött, men antog att det berodde på att jag varit sjuk och tränat så minimalt sista veckorna. Sen kom det krypande igen... den stickande, svullna känslan i halsen. På måndagen kände jag mig trött, orkeslös, och ont i halsen. Alltid denna hals!

När jag kom hem efter jobbet lade jag mig i sängen, och grät en skvätt. Jag känner mig som ett skämt, hulkade jag. Jag ångrar alltihopa. Varför har jag gett mig in i detta... varför har jag pratat om det, skrivit om det. Jag somnade, vaknade när middagen var serverad, somnade igen. Jag kände mig olycklig.

Så nu är det vila som gäller. Igen. Måndag, tisdag, onsdag, torsdag... troligen hela vägen fram tills loppet.
Ja, jag känner mig som en parodi. Det är inte så att jag tycker att det är kul att vara sjuk, det är snarare det värsta jag vet. Jag försöker göra allt "rätt" för att vara en sådan som aldrig är sjuk. Jag sover ordentligt, har inte druckit alkohol på månader, dricker mycket vatten, använder handsprit, äter mycket grönsaker, frukt. Dricker te gjort på färsk ingefära, citron och honung varje morgon, sjuk eller inte. Men jag börjar tvivla på att sådant hjälper. Jag börjar tro att en whiskey skulle ge samma effekt.

De sista åren har jag missat så mycket pga. förkylningarna. Vasaloppet 2011 till exempel. Det känns orättvist, samtidigt som jag ibland skäms att bli så knäckt över förkylningar och halsont. Det finns ju många saker som vore så mycket värre...

Idag lämnar jag in skidorna.
I morgon hämtar jag nummerlappen och åker upp till älskade Kinnvallsjösätra.
På söndag morgon står jag på startlinjen. Om jag inte skulle bli sämre. Eller om jag inte blir bättre alls. När jag står där i Berga by kommer jag inte att ha tränat kontinuerligt på 3.5 vecka. Jag kommer inte direkt att vara sprängfylld av självförtroende. Jag startar i led 6. Jag har förtjänat det, krigat till mig det genom seeding. Jag tror inte att jag kommer att ha kvar led 6 efter målgång. Men det finns fler seedinglopp, nästa år. Jag kanske kan vinna tillbaka seedingen. Jag vet att jag kan, för jag har gjort det förut.

Det enda jag önskar är att ni är förlåtande med mig, som jag försöker vara med mig själv. För en månad sedan drömde jag om att göra en fin tid på söndag. Det kändes så bra, jag hade åkt ganska många mil, jag låg i fas, kände mig i mitt livs skidform.

Nu drömmer jag om att starta, och att gå i mål. Att njuta av skidåkningen. Att genomföra. Att bli en upplevelse och en erfarenhet rikare.

Vad gör det om det tar 11, 12 timmar... då får jag ju njuta ännu mer av skidåkningen! Det är ju nästan synd om 5-timmars åkarna... deras åkning tar ju slut så fort! Jag har aldrig åkt så långt förut. Aldrig åkt längre än 45 kilometer. Nu ska jag åka det dubbla. Jag är inte min prestationer. Jag är någon även utan prestationer.

Jag är 27 år. Jag kanske inte kommer att åka Vasaloppet nästa år, det vet jag inte. Jag kan inte säga hur jag känner och vill och kan om ett år. Kanske anmäler jag mig ändå, för att vara anmäld. Men om jag får vara frisk kommer jag att kunna åka skidor och springa hela livet. Jag har nyss börjat. Jag har allt framför mig.

Idag

2012-02-29T18:22:00.000+01:00

Idag njöt jag av en semla. Idag köpte jag en ny telefon. Hon ligger nu som prinsessan på ärten på en rosa kudde och laddar sina batterier.

Löplängtan

2012-02-29T07:00:00.000+01:00

Jag känner mig absolut inte "klar" med årets skidsäsong, februari har ju utvecklat sig till en riktig skitmånad... Ändå blickar jag framåt och längtar efter våren och sommaren!

Jag längtar efter att styrketräna kontinuerligt igen, jag saknar bänkpressen, jag saknar gymmet som jag bara besökt sporadiskt på sistone. Jag längtar efter spinning och landsvägscykling. Och jag längtar framför allt efter mer löpning!

Min plan är att först och främst springa mer. Springa oftare, springa längre. Jag tror att detta är rätt väg för mig att gå. Fart sliter mer än längd, det tror jag. Därför vill jag bygga en grund av kvantitet innan jag börjar lägga in mer och mer kvalitetspass med intervaller. Under våren och sommaren är mitt mål att våga tävla oftare, att se tävling delvis som träning och snabbdistans. Att inte bli besviken om jag inte sätter nya pers, utan försöka se att det i alla fall var bra kvalitetsträning.

Visst vill jag klara nya pers under 2012, det duggade ju inte tätt av sådana under 2011. Men framför allt vill jag fortsätta att vara den upplevelsesamlare jag ser mig som. Och flera av de lopp jag tänker ägna mig åt under 2012 har "upplevelsekaraktär" snarare än "sätta pers". Limsjön Marathon och Vansbro terrängmarathon kommer bli fantastiska upplevelser, det vet jag! Och då vill jag orka springa länge. Att det inte går fort gör inte så mycket.

Så tänker jag just nu!

Jimmie vinner Vasaloppet

2012-02-28T20:09:00.001+01:00

Foto: Viktor Larsson Hälsa

Här står jag och blivande Vasaloppsvinnaren Jimmie Johnsson och diskuterar... I dagens FK var det en stor intervju med Jimmie. Jag gillar verkligen hans Fuck Jante-mentalitet. Han tror verkligen på sig själv och sin kapacitet, och varför skulle han inte? Att ha kommit på plats 2-5 i varenda Ski Classic-lopp denna vinter bevisar väl om något vilken skidåkare han är!

Jag och Petter Northug

2012-02-27T19:56:00.001+01:00

Ni kanske inte visste det, men det finns många likheter mellan mig och Petter i vår uppladdning inför Vasaloppet...

Först en bra tränings- och tävlingsperiod - där Petter kom 3:a i Tour de ski, vann någon världscuptävling, jag kom på 18:e plats i Intersportloppet...

De tre sista veckorna planerade vi enligt följande, vecka 1 och 2 som två bra träningsveckor. Ingen idiotträning, men en del längre stakpass, försöka cementera formen, bättra på det som kan bättras på. Petter tänkte göra detta på hög höjd utomlands, jag tänkte göra detta på Granbergets flacka spår. Sista veckan innan Vasaloppet tänkte vi vila, lägga benen högt och äta gott.

Men som bekant går ju sällan saker som man tänkt sig! Petter fick avbryta sin vistelse utomlands pga. magsjuka. Jag har i snart 3 veckor haft förkylning och halsont som kommit och gått. Jag har ätit så mycket ingefära och vitlök att det osat ur öronen på mig. Jag har vilat, sovit och gjort allt man ska.

Nu är det inte så många dagar kvar! Jag antar att Petter tänker ungefär som jag, att vilda hästar kommer inte kunna hålla mig borta från den där startlinjen i Berga by. Men visst, uppladdningen har inte riktigt gått som planerat. Och med det följer något ändrade målsättningar för min del. Om Petter ändrar sin målsättning vet jag faktiskt inte, jag tror inte han är nöjd att åka och småsnacka med mig i 9 mil, och tänka att vad sjutton, det är ju första gången vi gör det här, vi kan väl vara nöjda om vi går i mål bara!?

Petter känner sig jagad och sliten av hela norska befolkningen och all världens journalister. Jag känner mig mest jagad av mig själv. Den här veckan kommer jag inte att blogga så mycket. Det blir ändå mest ältande. Sjävklart kommer ni att få reda på hur allt går.

Bildkälla: Andreas Bardell, Sportbladet.se

Hej 2010!

2012-02-26T18:48:00.001+01:00

Framkallar ni fortfarande bilder eller har ni de bara "på datorn"? Jag vill gärna ha bilderna framkallade också, men det är ett evighetsprojekt och jag är aldrig i fas! Nu håller jag på med bilder från augusti 2010-mars 2011...

Odin 2 år

Pappa 60 års fest!

Tjejmilen 2010

Utflykt till Limsjön

Egypten

Nyförlovade, Röda Havet

Nyfödd liten kotte

Uppsalabesök mars 2011

Vårlöpning efter Solvändan

Vilken dag!

2012-02-25T16:15:00.001+01:00

WOW vilka skidåkarprestationer som radats upp idag! Helt fantastiskt! Susanne Nyström vann på nästan rekordtid, och även motionärerna imponerade stort.

Särskilt grattis till M från Leksand som köpte min startplats. Hon åkte på 1.48 och kom på plats 177 totalt i tävlingsklassen, 25e plats i sin klass. Jag är stum av beundran. Grattis Hanna, Maja, Sara, Åsa och alla andra duktiga, starka kvinnor.

Själv sov jag tills klockan 9:00, och satt sedan i soffan och följde hela TV-sändningen med stort intresse. Det såg verkligen helt fantastiskt ut, jag kände absolut en viss avundsjuka när reportern och meteorologen pratade om rekordföre, stenhårt, medvind... Min placering 2011 (274) åkte i år på 1.56. Det är omöjligt att säga om jag kunnat fått en bättre placering i år än vad jag hade förra året, men jag tror att jag skulle kunna åkt på under 2 timmar. Men tror gör man i kyrkan, eller vad säger ni?

Nu gäller fokus, fokus, fokus mot nästa helg istället! Idag har jag fått hålla i hästarna hårt för att inte träna. Det blev en långpromenad i solen istället.

Tips till Dig som ska åka Tjejvasan

2012-02-23T18:41:00.001+01:00

Tips till Dig som ska åka Tjejvasan

Ska du åka Tjejvasan? Grattis - det är ett kanonfint och roligt lopp! Här kommer mina tips från loppet och banan. Jag har åkt Tjejvasan tre gånger och Intersportloppet en gång (vars 30 sista km är desamma som Tjejvasan).

När du kommer fram till startplatsen kan det vara en fördel att pröva hur dina skidor fungerar på underlaget. 2011 blev det ett hastigt väderomslag från några minusgrader till runt nollan. Detta gjorde att många fick problem med bakhalt och för dåligt fäste under loppet.

Om du har möjlighet att sedan placera ut dina skidor långt fram i ditt eget startled är det såklart en fördel. Ta det lugnt när startskottet går. Det är många stavar som bryts och många som ramlar då (oavsett startled) pga kaos, ta det lugnt och försök hålla ögonen öppna.

Spåret mellan starten i Oxberg och första kontrollen i Hökberg är banans mest kuperade. Ta det relativt lugnt fram till Hökberg! Det är trångt i början oavsett vilket startled du startar i (även i led 2), det är lätt att bli stressad över trängseln och att bli trött i backarna.

Efter Hökberg väntar långa, sköna utförslöpor där du kan återhämta dig. Du har nu mycket stakning framför dig. Jag tror att vanligaste "felet" man gör som förstaårsåkare är att gå ut för hårt mellan Oxberg-Hökberg. Det är bättre att ha krafter kvar när du kommer till Hökberg och mer lättåkt terräng väntar.

Lyft blicken innan nerförsbackarna och planera åkningen! Är det trångt framför dig och åkare som verkar ostadiga på skidorna alt. ha dåligt glid, byt spår! Det är trist att hamna i en krock eller åka in i åkare som ramlat.

På pass som är länge är 90 min behöver man fylla på med energi. Drick vatten och sportdryck på alla kontroller, oavsett om du känner törst eller inte. Det är bättre att förekomma än förekommas av soppatorsk!

Slösa inte energi på att bli arg på åkare som saxar i varje liten uppförsbacke. Spring förbi dem istället. Tyvärr blir spåren snabbt "utsuddade" i varje uppförsbacke.

Samma sak gäller åkare som åker i "snabbspåret" till vänster. Var tuff och ropa "ur spår". Snabbspåret ska vara öppet för omkörningar! Lägg dig gärna i rygg på åkare som verkar hålla bra fart. Att byta spår ofta är faktiskt ingen nackdel, att ha bra ryggar hjälper dig framåt fortare. Du kan tänka på din egen åkning och teknik och behöver inte tänka på farthållning.

Sista kilometrarna bjuder på några korta stigningar. Bit i och trampa på uppför, efter varje liten uppförsbacke väntar ju "vila" nerför! Cirka en halvmil innan mål brukar det vara någon extra vätskekontroll. Ryck åt dig en mugg sportdryck om du vill ha en sista kick in mot Mora!

Och glöm inte att ha kul... att åka in på upploppet i Mora till de klassiska tonerna är en helt oslagbar känsla!

Bilder från Tjejvasan 2011.

Videoblogg - Beslut om Tjejvasan

2012-02-23T14:00:00.002+01:00

Jag och Odin

2012-02-22T21:27:00.001+01:00

Medan ni väntar på bilder från Barnens Vasalopp vid Källan i kväll, så får ni dessa bilder på mig och Odin.

Mer vånda, mer beslutsångest

2012-02-22T20:34:00.000+01:00

Jag velar - ska jag åka Tjejvasan eller inte? Det är onsdag idag och loppet går på lördag. Jag är fortfarande inte helt frisk, jag har inte åkt skidor på en hel vecka, det är 11 dagar till Vasaloppet. Jag riskerar inte Vasaloppet ett år till!

Alltså - jag älskar Tjejvasan! Tjejvasan var liksom loppet som startade alltihopa, som väckte min skidåkarkärlek för några år sedan. Tjejvasan har jag åkt tre år på rad och älskat det varje gång.

Men om jag måste välja, vilket jag hoppas slippa, så avstår jag hellre Tjejvasan än Vasaloppet. Kan jag åka Tjejvasan och ta det lugnt? Ta det som ett träningspass, anpassa mig efter förutsättningarna? Det vet jag inte. Det är ju en bisarr tävlingskänsla att stå där och stampa i led 2, spana efter eliten längre fram, kika på de andra åkarna...

I morgon måste jag bestämma mig! Alltid dessa beslut och val!

Som att det inte skulle räcka har jag haft mycket "annan vånda" och beslutsångest dessa dagar också.

Saker som får mig att le (och våndas)

2012-02-21T19:22:00.001+01:00

Att möta min sambo (äntligen frisk) i löparkläder, på väg ut för en tur med strålande solsken, droppande takåsar och illgula löparskor
Barnen som en sen vinterkväll spelar fotboll på grusplan vid hyreshuset när jag springer förbi. Hejdå tv-spel och dator!
Reklamutdelaren, som slår två flugor i en smäll och både tränar och jobbar samtidigt! I löparkläder springer han med kärran bakom sig, och tycks göra utdelningen av reklam som ett fartlek-intervallpass. Han joggar in och lägger reklamen i lådan, och tar sedan vagnen och spurtar till nästa stopp.

(Sådant jag tänker på, när jag är ledsen att min hals återigen var svullen imorse. I tio dagar har detta kommit och gått nu och saboterat min uppladdning! Självklart är jag stressad men jag VET att jag kommer att stå på startlinjen den 4 mars. Det finns inget, inget annat.)

Jag och Vincent på lördagens skidlopp för barn. I morgon är det dags igen! För er som läser lokaltidningarna i Dalarna kan jag berätta att jag och brorsan skymtar på bild i både FK och DD!

Systrarnas mat och recept

2012-02-20T20:13:00.000+01:00

På Alla Hjärtans Dag gjorde jag den här goda ruccolapajen till middag. (Jag lade till färska, skivade, frästa champinjoner. Istället för grädde i äggstanningen hade jag standardmjölk. Och istället för riven ost hade jag ett paket fetaost i.)

Härom dan åt vi den här enkla, smakrika fiskgratängen...

Och snart ska jag njuta av nybakt bröd till kvällsfika. Det är ungefär Julias frukostbullar, med viss improvisation utifrån vad som fanns hemma...

Det och mycket annat (t.ex. denna vita chokladmoussetårta) hittar du givetvis på

Systrarnas Receptsamling- bloggen!

Återkomsten

2012-02-20T19:12:00.001+01:00

Idag förnyade vi våra gymkort, efter att ha skolkat från gymmet i nästan två månader. Vi har varit i skidspåret, skogen, JW har gått på pencillin... ursäkterna är många men nu finns ingen återvändo! Det känns tråkigt att jag tappat en del i styrka från i höstas när jag styrketränade regelbundet, men jag hoppas att snart vara tillbaka. Min kropp tycker om styrketräning.

Jag valde att bara förbinda mig fram tills slutet på maj. Kanske ska jag våga en gymfri sommar, och istället enbart ägna mig åt uteträning? Löpning, utejympa, simning, cykling, trädgårdsträning... valmöjligheter finns ändå! Mars och april blir det fokus på styrketräning, löpning och spinning tills det går att plocka fram racern!

Fula lilla trynet

2012-02-18T15:00:00.001+01:00

Vilka fantastiska bloggläsare och vänner jag har! Efter att jag lyft fram det där fula lilla trynet som förpestat min lyckokänsla inför kommande skidtävlingar så känns det bättre. Det kanske är så att små fula trynen dör i kontakt med ljus och värme?

Jag är fortfarande stressad över att jag inte är helt frisk ännu. Samtidigt får jag lita på att jag gjort en bra grundträning och jag var i bra slag redan vid Intersportloppet i januari. Om jag får till några bra skidpass till så kanske mina tävlingar blir som jag vill, ändå. Och framför allt så ska det bli roligt! Det roligaste som finns är ju att gå i mål i Mora. Kanske satsar jag i framtiden på att göra en Carina Hammarstrand och åka alla loppen i Vasaloppsveckan...

Det är ju inte alltid vila är fel. Jag tror på något sätt att om man inte "ger" kroppen vila ibland, så kommer kroppen tvinga till sig vila förr eller senare. På ett eller annat sätt. Jag jämför mig inte med elitidrottare, men om man tittar på världscupåkare som Johan Olsson och Ida Ingemarsdotter så verkar ju inte vila förstört deras form utan snarare varit bra för deras prestationsförmåga. Mängdträna är roligt, men minst lika viktigt är att vila och kvalitetsträna. Det är svårt att leva så när vilodagar känns fattiga och trista, men just nu har jag inget val. Hur tänker du om vila och vilodagar?

Annars längtar jag så det värker efter vyn på bilden. Kinnvallsjösätra, Fejmån, Vålbrändan. Såklart bor vi där i samband med Vasaloppet (det ligger inte mer än någon mil från starten i Berga by) men jag vill dit och bara njuta av solskensdagar och lugna turer med kaffetermos, också.

Schlageryra!

2012-02-18T10:39:00.000+01:00

Igår bjöd min fantastiske sambo på schlagerfest! Jag tycker att jag kan få skryta om honom när han är så påhittig och generös och bjöd mig, min syster och svåger på schlagermingel! Därefter promenerade vi 5 minuter till Tegera Arena och bevittnade Melodifestivalens genrep! Det var glittrigt, glammigt, hårsprej som vi nästan fick i ansiktet (vi satt alldeles bakom green room), paljetter, rök, levande ljus och allt det där som schlager ska vara! Björn Ranelid bjöd på kärleksfest, Molly Sandén på powerballad, Youngblood på dans och Andreas Johnsson på sitt gamla vanliga koncept. Det uppskattades särskilt av de överförfriskade damerna i rosa boa på raden bakom oss...

Uppladdning inför stort och smått

2012-02-17T07:00:00.000+01:00

Jag hade en liten, liten idé om att åka ett till seedinglopp i helgen. Antingen ett kortare lopp (21 km) för att ha en teoretisk chans att kunna få starta i led 1 nästa lördag på Tjejvasan. Eller ett längre lopp för att få mer tävlingsvana på långlopp inför Vasaloppet.

Men... förkylningen tog om efter onsdagens skidpass. Inte helt oväntat med tanke på känslan jag hade i kroppen då. När, när, när ska man (jag) lära sig att lyssna på kroppens signaler? Om jag hade vilat i onsdags kanske jag hade varit helt okej nu och kunnat kört hårda pass i helgen! Som ett tips, kör inte tempopass på skidor tre dagar på rad när du precis varit sjuk.

Det är 2.5 vecka kvar till den stora, stora dagen och drygt 1 vecka till Tjejvasan. Jag kommer självklart hinna bli frisk tills dess. Något annat finns inte.

Att jag missar seedingloppen gör inte så mycket. Jag är egentligen nöjd med mina startled (2 och 6) och jag vet inte om jag orkat åka bort i helgen. Jag vill vara hemma också. Med min familj.

Men tankar om målsättningar far runt, runt i mitt huvud. Ännu mer nu när uppladdningen sista veckorna inte går som planerat. Vad är realistiskt att hoppas på? Måste jag ens tänka tid och placeringar? Kan man inte bara åka och ha kul? Sluta att jämföra sig och vara nöjd bara om jag kommer i mål? 9 mil, det är ju vansinnigt lång, nästan 10 mil på skidor! Jag har aldrig någonsin åkt i närheten av så långt tidigare.

Det är mitt första Vasalopp och jag har ingen tidigare tid "att slå". Och det är ju bara mig själv jag tävlar mot, egentligen. Ibland blir jag trött på mig själv. Att jag dras ifrån glädjen och kärleken till skidåkningen, och låter det överskuggas av något annat. Det är som en liten, ful person tar över och säger till mig att jag inte kan, inte orkar, att jag är dålig om jag inte klarar det och och det och det.

Något som är enbart glädjefyllt och inte alls ångestskapande är att nästa onsdag ska vi coacha minst två syskonsöner i "Barnens Vasalopp" i Leksand. Jag ser fram emot det så mycket och jag hoppas att de kommer känna enbart glädje och stolthet när de får sin medalj!

Träning är inte alltid kul!

2012-02-15T18:42:00.001+01:00

Nej, jag är inte alltid sugen på träning. Imorse när jag vaknade kändes det jobbigt att åka iväg till skidspåret. Solen sken och vis av erfarenhet vet jag att oftast vänder det, oftast blir det kul när man väl är på plats ute i spåret. Men idag var ingen sådan dag! Det blåste kastvindar och spåren yrde igen. Nysnön gjorde det dessutom kärvt. Min puls var obekväm och jag började fundera på om jag är helt frisk. Jag kortade ner den tänkta sträckan till ett halvmarathon och nöjde mig så. I helgen hoppas jag känna mig helt 100 % och kunna ösa på med långpass - sista chansen innan tävlingshelgerna!

Efter dusch, lunch och kaffe med två kanelbullar känns det bättre. Inte sådär härligt nybakta bullar som på bilden, utan bullar från frysdisken på Hemköp. Och tänka sig, det var gott det med!

Köttet, igen

2012-02-14T11:39:00.001+01:00

Om det FORTFARANDE finns personer som köper icke-svenskt kött så hoppas jag att man en gång för alla ändrar sig efter senaste dagarnas SVT-rapportering om slakt utomlands. Läs och se inslagen här! ICA sade t.ex. igår att de "inte kan garantera att köttet kommer från etisk slakt med bedövade djur".

Titta alltid ursprung på förpackningen! Och om det inte står något, fråga i butiken! Ibland är det t.ex. "extrapriser" i charken, fråga då var köttet kommer ifrån innan du bestämmer dig för om du vill handla. När du köper bacon, varmkorv, köttbullar, falukorv, salami, titta ursprunget på köttråvaran.

Att det är dyrt med svenskt, helst lokalt, kött är inget bra argument, jag är ledsen men det håller inte. Det är bättre att äta vegetariskt oftare än att köpa billigt, utländskt kött. Nästa gång affären lockar med extrapris på tysk fläskfilé, falukorvar och bacon, fundera en gång till innan du stoppar ner varan i vagnen.

Puss och kram!

2012-02-14T07:00:00.000+01:00

Kärleken till snön

2012-02-13T20:30:00.000+01:00

Idag hade vi fått den roligaste tidningen - Vasalöparen! Fast den är "gratis" (dvs du får den om du är anmäld till något av alla Vasaloppets lopp) så är det den roligaste träningstidningen jag vet! Jag slukar varje ord.

Jag kände mig frisk nog att åka skidor i kväll, och skulle börja med ett lugnt pass. Nöta den nya tekniken. Men spåren var farligt fina med en svag glans av is, och då gick det inte att åka lugnt och långsamt.

59 minuter, 15.11 km, 3:56-tempo - ett riktigt fartpass. Men det är inte särskilt "jobbigt" att åka när spåren är sådana. Det passar min åkstil, att jag är stark i överkroppen, att jag kan staka mycket. Källan är ett kuperat elljusspår men jag tyckte att pulsen höll sig normal även i tuffare backar. Det var 15 lätta, snabba kilometer idag.

Som skidåkare vill jag lära mig hantera alla typer av före, från isig vass snö till grisig tung snö. Det finns så många typer av snö och all snö ger olika utslag på skidåkningen! Det är häftigt att upptäcka och kärleken till snön bara växer... snö är ju hela förutsättningen för att få göra det jag älskar!

½ kilo frukt och grönt

2012-02-12T19:40:00.000+01:00

Idag måste jag ha uppnått Livsmedelsverkets rekommendation om 500 gram frukt och grönt/dag. Jag satt i mig följande frukter och grönsaker (färska eller ugnsrostade)

Citron, ingefära, banan, apelsin, päron, svarta vinbär, tomat, avocado, ruccolasallad, gurka, vitlök, morot, potatis.

Äter du 500 gram frukt och grönt per dag?

Min ambition under 2012 är att äta mycket mer grönt och vegetariskt. Det är mer miljövänligt, smalare, godare och jag är övertygad om att det leder till ett friskare liv!

(Jag har i helgen även ätit både tacos, korv med bröd och hemgjorda hamburgare, så jag har en bit kvar till att uppnå målet...)

Dagsmeja

2012-02-12T15:43:00.002+01:00

Jag känner mig mycket piggare, men vågar inte köra något skidpass idag. Men ut måste vi, det helt underbart väder med dagsmeja. Jag tog med mig sambon på en långpromenad för att göra förberedelsearbete inför Limsjön Marathon. Du har väl inte missat att jag arrangerar en träningstävling - ett marathon i etappform den 19 maj? Det är snart bara 3 månader kvar. Idag undersökte vi alternativa start- och målgångsplatser runt Limsjön!

Nytt år, ny design

2012-02-11T17:31:00.000+01:00

Jag ger er - nya bloggdesignen! Enklare, mindre rörig, snyggare tycker jag! Vad tycker du? Och, vad vill du ha mer eller mindre av på bloggen?

När jag följer mina besökskurvor så ser jag att överlag är träningsinläggen mest populära, särskilt om man gjort något "spektakulärt", när jag deltagit i ett lopp eller liknande. Samtidigt så vet jag att det finns läsare som är mindre intresserade av träning och gärna läser om annat, också!

Något som inte är så kul att läsa om när jag är sjuk. Tyvärr är jag det nu. Om sanningen ska fram kände jag det redan under onsdagens träning, men på torsdagen bröt det ut ordentligt med halsont, förkylning, huvudvärk. Efter att ha sovit 11 timmar i natt har jag nu bestämt mig för att jag är på bättringsvägen!

Ursäkta röran - renovering pågår...

2012-02-10T14:14:00.002+01:00

Testar...

Skatboet

2012-02-09T19:45:00.000+01:00

Februari 2009.

Februari 2012.

När man såg bilderna på det här viset så känner jag
1. Hur jävla risig är jag egentligen?
2. Ska jag gå tillbaka till min gamla, kortare frisyr?

Kan nämna att idag har jag min naturliga hårfärg (?), det hade jag inte för tre år sen. Jag hoppas att ni inte ramlar av stolen i chock, inser att det var någon månad sedan jag visade ett foto på mig själv utan mössa...

"Du har ett jävla go i skidåkningen"

2012-02-08T18:38:00.002+01:00

Det är nog de finaste orden jag hört, när man får höra det från självaste Jimmie Johnsson! Jimmie har en imponerande säsong i Ski Classics bakom sig, 2:a plats i Jizerska Padesatka, 5:e plats i Marcialonga, 4:a i König Ludwig Lauf, seger i Intersportloppet och så vidare... Nu går han mot seger i Vasaloppet enligt min bedömning...

På en blogg ramlade jag över möjligheten att deltaga i en träningsdag i Falun med Jimmie Johnsson arrangerat av Viktor Larsson. Ny mark skulle därmed brytas - jag har ju faktiskt aldrig deltagit på en teknikträning någonsin... med det i beaktande har ju ändå mitt skidåkande gått ganska bra!

Imorse åkte jag till Lugnet i Falun och mötte upp "Stockholmsgruppen". Vi var en liten grupp på sex personer vilket gjorde att möjligheterna till personlig feedback stor. Vi började med en lektion i de olika teknikerna, stakåkning, stakåkning med frånskjut och diagonalåkning. Vi övade även uppförsåkning, nerförskörning, saxning och spårbyten. Visst gör jag fel tekniskt, idag fick jag hjälp att rätta till brister jag har! Med ganska små medel fick jag en bättre känsla i stakåkningen. Jimmie kunde även konstatera att jag inte använder mig av stakåkning med frånskjut, utan åker med "tretaktsdiagonal" som är en äldre modell. Där fick jag lära om!

Men jag fick beröm också, för min fart, min teknik i branta backar, och faktiskt fick jag inte så mycket kritik på min diagonalåkning som jag befarat. "Du har ett jävla go i skidåkningen" sa Jimmie och det blev jag glad att höra! Nu ska energin bara användas på ett mer rätt, energisnålt sätt också... Vi avslutade dagen med "skidgång" uppför Mördarbacken och därefter en stafett! Jag, en annan tjej och Jimmie utgjorde ett lag. Det var väldigt kul och tänka sig - vi vann!

Platsen för dagens övningar. Mer snösnålt än i Leksand men otroligt fina spår på Lugnet. Bilden på Jimmie har jag lånat från Team Exspirits hemsida. På Lugnet såg vi även världscupåkaren Calle Halfvarsson!

Nu känner jag mig mer peppad än någonsin och längtar efter att få ut i skidspåret igen och öva, öva, öva!

En skidkväll och en cliffhanger

2012-02-07T21:40:00.002+01:00

I kväll var ungefär en vanlig kväll. Efter middagen styrde jag kärran mot Källan. Det hade resten av Leksands befolkning också gjort, det var trång på parkeringen. Ute i spåret sprids man ut och frånsett att det blir en del omåkningar stör inte trängseln... det är kul att många vill åka skidor! 15 km med nyslipade skidor, grymt fäste och okej glid. Fast jag föredrar när det är tvärtom, jag gillar att kunna stå på ordentligt i stakåkningen... Nu har jag åkt drygt 60 mil denna säsong. Det känns som jag är "i fas" och har en chans att komma upp till 80 mil om jag får vara frisk.

Men allt handlar ju inte om antal mil, utan vad de där milen innehållit. Mer kvalitet skulle jag behöva i skidåkningen. Jag tycker det är läskigt med träningar, och tävlingar. Samtidigt har jag lovat mig själv att inte låta bli att göra saker jag vill av rädsla för att "vara dålig". Fuck Jante, typ.

Därför har jag anmält mig till en träningsdag i Falun i morgon. Med minst sagt meriterade tränare... mer om det kan du läsa här på bloggen i morgon kväll!

Att inte bli sjuk

2012-02-06T20:20:00.002+01:00

Det är så konstigt, men ingenstans i alla "såhär undviker du att bli sjuk"-tips så nämner man korv och spaghetti?

Det verkar helt enkelt vara annat krubb vi får satsa på.

Till middag idag: Ugnsstekt lax, paprika, vitlök, lök, morötter, till det en kall yoghurtsås med honung och vitlök. Som måltidsdryck ingefärate. Till kvällsmat blir det fruktsallad.

Nu råkar det bara vara jag som är frisk och fortfarande kan arbeta förebyggande. Min JW hade nästan 40 gr feber nu på kvällen och får börja pencillinkur. Resten av familjen har magsjuka. Hur kan man undvika att bli smittad av den man både pussar, delar tandborstmugg, popcornskål och säng med? I natt sover vi olika sängar!

Jag vill såklart aldrig vara sjuk, men just nu känner jag mig nästan panikslagen inför att bli det. Träningsdagar, arbetsdagar, 2.5 vecka till Tjejvasan, 3.5 vecka till Vasaloppet, det är så mycket som står på spel...

Vinterkärlek

2012-02-06T20:01:00.001+01:00

Väldigt kallt och väldigt vackert. En kort skidtur i -18 grader. En promenad. Styrkeövningar på stuggolvet. Kaffe och koksbollar. Potatisgratäng lagad med kärlek och vispgrädde. Vinterstudion och Melodifestivalen. Det var väl ungefär allt.

Hemma här och hemma där

2012-02-06T07:00:00.000+01:00

Hemkommen från en helg hemma i Kinnvallsjösätra. Tursam jag är att ha flera platser som känns som hemma. Dock är få ställen där jag känner samma lyckokänsla och inre frid som där. Jag har vackra bilder och berättelser att berätta, men just nu är det tiden som inte finns. Och bloggen får inte bli ytterligare ett stressmoment. Ha en underbar måndag - sätt standard för veckan!

Lunchlöpning till Långbryggan

2012-02-02T20:41:00.003+01:00

Idag var en bra dag för lunchlöpning! Egentligen är alla dagar bra dagar för lunchlöpning, du tankar ljus och energi även om det är mulet... Men om lunchlöpning en mulen dag är som ärtsoppa är lunchlöpning en solig dag mer som pannkaka med vispgrädde och blåbärssylt!

Den glammiga skidåkningen

2012-02-01T19:36:00.005+01:00

Imorse längtade jag inte alls särskilt mycket efter att åka iväg till skidspåret. Det verkade så skönt att få gå hemma i tofflor hela dagen... Men, do what you gotta do, tänkte jag, och åkte iväg. Såklart ångrade jag mig inte. Skidspåren var fantastiskt fina och hårda. Jag var trött och stel men tuggade på kilometer efter kilometer. Efter cirka 16 km tog jag fikapaus. Inte så glammigt att dricka kaffe och äta ostmackor ensam i en kall bil, men åh så gott det var! Men ute i skidspåret igen kände jag att det inte var så lyckat med allt kaffe. Min mage ville ha en toalett. Och toaletter finns inte, bara skog och snö, mera skog, mera snö. Glamouröst? Nej. Ställde kameran på biltaket och satte på självutlösaren... ingen pressfotograf i sikte tyvärr!

Men trots snor, kalla tår, ryggont, toalettbrist, brist på fotografer och uppmärksamhet och dessutom skavsår så blev det ett riktigt bra pass. Jag har ett skönt gung i skidåkningen nu, långpass (37 km) i lördags, tempopass i 15 km/h i måndags, och långpass idag igen.

32 km, 14.23 km/h (4.13 min/km), 2:15 h, medelpuls 147, max 166.

Att medelpulsen var relativt låg kändes även under åkningen, det känns lätt att åka långa pass i det här tempot just nu. Nu var spåren lättåkta, och det är alltid mer slitigt med snö som motarbetar dig och dåliga spår utan konturer.

Efter en fartfylld onsdag njuter jag nu av soffhäng och försöka äta ikapp all förlorad energi!

Underbara januari - tack och hej!

2012-01-31T19:54:00.004+01:00

Jag gillar november, och jag gillar januari. Det är månader som det inte händer alltför mycket. Bankkontot är tömt. Det är långa månader, med många vardagar och helger. Då får man lugn och ro att ha en vardag. Det handlar ju om att gilla både sina vardagar, och sina helger!

Jag gillar att äta frukost tidigt, läsa tidningen och tända ett ljus. Dricka mitt förmiddagskaffe och äta ostsmörgåsar. Äta middag, valla skidorna, sticka iväg till skidspåret. En bunke popcorn eller en smoothie lockar efter träningspassen, en stund i soffan med ljuslyktorna brinnande. Så ser många dagar ut, sova, arbeta, äta, träna... På helgerna och onsdagarna hinner jag med långpass, umgås ännu mera med dem jag älskar, fika mera.

Januari, fy sjutton vilken bra månad! Och februari kommer bli minst lika bra, ännu mera dagsljus, ännu mera vinter, ännu mera vardag och helg.

Finn ett fel

2012-01-31T19:46:00.004+01:00

Någon som ser en kort tjej med rosa tröja bakom alla långa killar? (Bilden blir större om du klickar på den)

(Som en parentes, tjejer är fortfarande i minoritet som deltagare på långlopp... men vi kommer starkt! En fördel är att du får flera hejarop...)

Bästa söndagssysselsättningen

2012-01-29T14:34:00.005+01:00

Bästa grejen att göra en solig söndag - grilla korv och leka i snön!

Det går bra nu

2012-01-27T20:51:00.003+01:00

Nystädat hem, tulpaner, Kristian Matsson, The Tallest man on earth, från Leksand medverkar i På Spåret (vi gick gymnasiet samtidigt), Skavlan, te och godis. En fin fredagkväll, helt enkelt.

Och tänk att en enda natt borta ändå gör att man uppskattar sitt hemma så mycket mer!

Min tråkigaste träning någonsin

2012-01-27T19:46:00.002+01:00

Jag är hemkommen från en tjänsteresa söderut. Träningskläderna var medpackade, hotellet hade ju gym! Eftersom jag inte hade något annat att göra igår kväll såg jag fram emot ett långt pass...

Men, det var min tråkigaste träning någonsin. Gymmet var litet, trångt och fult. Tre löpband, två cyklar, några multimaskiner och ett hantelställ. När man sprang tittade man rakt ut i svarta fönster. Ingen musik. Jag fick dela upp löpningen i 2 + 3 + 3 km för att inte smälla av. Varvade med styrkeöveningar för hela kroppen. Visst, det blev ett både långt och svettigt pass till slut men...

...frisk luft är mitt fix. Efter två dagar utan frisk luft känner jag mig helt svältfödd och ser fram emot en helg med många timmar på skidor och mycket frisk luft i mina lungor!

Att leva nu och här

2012-01-25T19:11:00.012+01:00

Ett par gånger under mitt hittills 1.5 år som 80 % arbetande har jag mötts av skepsis. NU? Nu när du är ung och kan samla ihop till en bra föräldrapenning/sjukpenning/pension. Från början sökte jag en tjänst som inte var mer än 80 %. Så småningom fick jag erbjudande om att börja arbeta heltid, men valde att tacka nej till det... Det gick fort att vänja sig vid en extra dag ledigt i veckan!

De allra flesta verkar dock tycka att det är en underbar lyx jag har Min alldeles egen onsdag då jag kan göra precis vad jag vill. Jag har full förståelse och respekt för att man av ekonomiska, praktiska eller arbetsmarknadsrelaterade orsaker inte har möjlighet till detta. Men om du har möjlighet... våga prova!

Visst har det frestat på ekonomin. En av oss studerar och jag arbetar inte heltid. Men JW har alltid stöttat min vilja till detta. Antagligen för att han ser vad dessa dagar gör med mig.

Jag tror aldrig att jag kommer att ångra dessa dagar. Jag tror inte jag kommer sitta som pensionär och ångra att jag gav mig själv det här nu. Jag hoppas inte det. Vad vet vi egentligen? Jag vet inte hur gammal jag blir, om jag får vara frisk genom livet. Just nu kan jag njuta av dessa dagar, fylla dem av kärlek och liv. Just nu lever jag och då vill jag leva fullt ut. Ett människoliv är inte långt och för mig är inte att arbeta heltid det viktigaste som finns. Oavsett om jag börjar jobba heltid igen kommer jag alltid bära med mig dessa dagar.

När jag satt och tittade igenom bilder från onsdagar det sista halvåret känner jag en ännu större glädje och tacksamhet. Alla dessa stunder som berikat mitt liv, mina veckor. Allt dagsljus jag fått, alla stunder tillsammans med min föräldralediga syster, vänner, långpass som sprungits och skidats, all god mat jag orkat laga... Jag tror jag ska bli ambassadör för 80 % arbete!
ONSDAG den 11 januari.
ONSDAG den 7 december.
ONSDAG den 30 november.
ONSDAG den 9 november.
ONSDAG den 12 oktober.

ONSDAG den 21 september.
ONSDAG den 7 september.
ONSDAG den 31 augusti.

Ytterligare en bra sak med att jobba 80 %

2012-01-25T16:21:00.004+01:00

På onsdagar hinner jag lusläsa Hemköps annonsblad och kan sedan dammsuga hela affären på bra erbjudanden. Den här veckan t.ex: Mozzarella 5 kr, två pkt frysta bär 20 kr, två naturell yoghurt 25 kr...

Idag äter vi en god pastasallad med avocado och annat gott och tzatziki till middag. I kväll blir det smoothie och popcorn. Jag älskar mat och för tillfället är jag hungrig hela tiden! Det måste bero på all skidåkning... (för jag är ju inte hungrig jämt annars, liksom)

Siffror från Intersportloppet

2012-01-24T16:58:00.003+01:00

Snitthastighet: 14.23 km/h (4.13 min/km)
Maxhastighet: 39.2 km/h
Medelpuls: 158
Maxpuls: 174
Seeding: Seedad till led 6, Vasaloppet

Fick besked idag om att min tid räcker för led 6 i Vasaloppet! Äntligen hade jag sekunderna på min sida.

Lite snyggare, lite fattigare

2012-01-22T21:15:00.002+01:00

Idag gjorde jag något nästan lika avskräckande som Intersportloppet. Shoppning. I Kupolen. Dalarnas shopping-mecka. När vi åkte hem hade jag köpt både skor, kavaj, tröja och parfym! Inte ett enda träningsplagg. Nu är jag lite snyggare, lite fattigare.

Intersportloppet 44 km

2012-01-21T16:11:00.008+01:00

Oxberg klockan 09:30. -15 grader och snöfall! 1.5 h till start och mina fötter domnade bort alltmer. Prövade skidorna som kändes okej trots nysnön, men fick snabbt byta tillbaka till kängor eftersom mina pjäxor är iskalla och värdelösa. En man frågade om jag var Friskisledare med tanke på min fantastifulla uppvärmning. Strax innan start fick jag med stelfrusna fingrar byta tillbaka till pjäxorna. Det kändes rätt eländigt och ensamt. Varför, varför kom jag på den här dumma idéen?

Oxberg klockan 11:00.Starten gick för tävlingsled (som jag av någon outgrundlig anledning anmält mig till). Alla var i vanligt ordning helt hysteriska, halvt slagsmål, stavar som bröts, folk som ramlade. Herregud, ni har 44 km på er, ta det lugnt!

Första 14 km av loppet går runt Oxbergssjön och Vasslan, där har jag inte åkt förut. Det var mer kuperat än de sista 30 km av Vasaloppsspåret. Jag kände mig lätt och stark och en blick på Garmin bekräftade att det gick i tänkt tempo.

Däremot oroade mina fötter mig... jag hade ingen känsel i högerfotens tår. Efter ett tag började det bulta och värka i tårna, det kändes som att tårna svullnade upp till bollar. Jag såg framför mig hur tårna var blåsvarta och skulle behöva amputeras! Jag försökte röra tårna men kände dem inte och det var otäckt.

Jag längtade till Hökberg där pappa skulle stå. Blir lätt gråtmild under långlopp... pappa, pappa! Blev så glad när jag såg honom efter 25 km åkning och kunde berätta att skidorna gick bra och att jag kände mig stark. Dessutom - efter Hökberg väntar ju mer lättåkt terräng! Fram med stakåkningen och ös!

Det märktes dock att det var sträng kyla, för spåren var rätt kärva och man fick slita mycket. Stor skillnad mot Vasaloppsveckan 2011 när spåren var glatta och tacksamma att stakåka i. Jag hittade bra ryggar som jag hängde på, men efter ett tag tröttnade jag på det och åkte om. Större delen av loppet åkte jag helt ensam.

Slängde en blick på klockan vid 30 km - 2.10 h. Började dock bli ganska trött och det kändes lång kvar, 14 km till! Stakade nästan uteslutande och det började kännas i överkroppen att jag inte stakat så långa pass tidigare. Från Eldris var natursnön blandad med konstnö (en förberedande åtgärd inför Vasaloppsveckan eftersom konstsnö klarar blidväder bättre). Konstsnön var gulaktig, isig och annorlunda att åka på.

Vid Eldris slukade jag sportdryck och vatten och frågade ynkligt hur långt är det kvar? 8 km, och det är lättåkt, så fortsätt staka på! Svarade funktionären och det kändes stärkande. 8 km, det är ju inte mycket! Tyckte ändå att det dröjde länge innan 5 km-kvar skylten dök upp. Åkte om en kille som sedan naglade sig fast vid min rygg. Kändes skönt när jag till slut skakat av mig honom, att jag ändå var piggare! Pappa lyckades se mig på tre ställen, det var så roligt och peppande! Fick även några hejarop från andra. Jag älskar att få hejarop, det lyfter!

Åkte om en annan kille och försökte vara uppmuntrande Nu är det inte långt kvar! ropade jag. Nej och det är tur det... svarade han. Vid 3 km-skylten slängde jag en blick på klockan och insåg att om jag inte tappade alltför mycket tid kunde jag gå in på under 3:10. Kom igen nu Jonna!!! sa jag till mig själv. Nu ger jag mig inte! Det är löjligt lite kvar! Hoppas ingen hörde mig.

1 km kvar! Jag var så trött, istället för svettig och het kände jag mig isande kall. Kroppen ber att få vila, att få stanna men nej kroppen, det får du inte! Nu ska jag bli riktigt trött. Jag klarar det! Jag får vila sen. 1 km, det är ju bara någon minuts plåga till.

Åkte om flera killar sista kilometern och det är alltid stärkande. Stakade som en galning in på upploppet och ville tjäna alla sekunder som gick. Stannade klockan på 3:05 och trots att jag var helt slut så kände jag mig genast glad, glad, glad! Jag skulle varit nöjd med "allt" under 3:30, det här var bättre än jag vågat tro! Vilken träning, både mentalt och fysiskt.

Tyvärr fick man ingen medalj, jag vill ha medalj. Pappa kramade om mig och berömde. Jag bytte om till torrt och körde hem till Leksand igen. Nu har jag duschat och ätit, ska kanske unna min duktiga kropp en lång stretch också! Känns skönt att detta lopp är över, får se om det även leder till att jag får flytta fram i Vasaloppet. Nu ska jag fortsätta träna på!

Jag är en tuffing - åker Intersportloppet i morgon!

2012-01-20T19:26:00.004+01:00

Tidigt i morgon tar jag bilen till Mora och kliver där på en buss som ska ta mig till Oxberg, och starten för Intersportloppet!

44 km åkning väntar innan jag är tillbaka och förhoppningsvis går i mål i Moraparken, och tar bilen hem igen.

Det blir en utmaning att genomföra hela dagen i egen regi, men jag hoppas på att känna mig ordentligt nöjd och trött i morgon kväll! Bryta får jag inte göra, för man får ingen skjuts tillbaka till målgången där min bil står...

(Nåja, pappa kommer att komma och kolla, så bryter jag staven kanske han kan köra mig...)

Förresten pappa, kolla in mössan ovan! Det är den du ska hålla koll efter i morgon! Den här bilden lade Intersportloppet upp på sin hemsida idag! Det ser ju lovande ut får man säga!

Springa eller simma?

2012-01-19T18:03:00.003+01:00

Åh, dessa svåra beslut i mitt liv! Springa nu, eller simma klockan 6:00 i morgon bitti... (nej, inte båda, återkommer ang. varför - en så kallad teaser alltså...)

Jag tror faktiskt det blir en springtur nu. Det är något visst att springa en svinkall kväll! I helgen ska det tydligen bli riktigt kallt för första gången denna vinter, -17 och där omkring.Kontorets tjänstecykel! Att cykla utan vantar kan jag dock inte rekommendera.

Idag tänker jag såhär...

2012-01-18T20:34:00.004+01:00

Jag blir fortfarande helt förskräckt över den "stormen" som rasat efter att Rolf-Göran vann Jerringpriset. Att uppröra sig över det är bara pinsamt och okunnigt om hur stor och internationell ridsporten faktiskt är, och vilken framgångsrik idrottare Rolf-Göran är! Sara har skrivit ett bra inlägg om det här!

Att jag vissa dagar, som idag, uppskattar ett Friskis&Svettis-pass mer än dagens skidpass! Variation förnöjer!

Men känslan att efter ett skidpass sjunka ner i soffan med kaffe och ostsmörgåsar är helt oslagbar...

Jag blir glad i hjärtat av det härliga arabiska kaffet vi fick hemma hos vår granne idag. Att bli hembjuden till människor och få ta del av deras traditioner och familjeliv gör mig rikare.

Den 31 januari ser jag inte direkt fram emot, för då ska jag tydligen operera bort en tand på Käkkirurgen.

Nästa onsdag ska jag nog göra mindre.

Tävlingsplanering 2012

2012-01-17T18:00:00.000+01:00

I mina drömmar genomför jag dessa lopp under 2012...

Skidor
Tjejvasan
Vasaloppet
Orsa Ski Marathon? Skinnarloppet? Intersportloppet?

Löpning
Lidingöloppet On Tour 10 km i Leksand 5/5
Limsjön Marathon 6 x 7 km 19/5
Blodomloppet i Borlänge 5/10 km Juni (med hela familjen)
Vansbro Terrängmarathon 23 km Juli (med JW och storebror, en julklapp från mig till dem!)
Baltzarloppet 10/21 km Juli
Tällberg Halvmarathon Augusti
Lidingöloppet 30 km September
Hackmyra Bergslopp Oktober

och gärna något mer höstlopp...

Cykling
Siljan Runt Juni
Vätternrundan 300 km Juni

Simning
Vansbrosimningen 3000 meter Juli

Så mycket skoj! Jag hoppas i första hand att jag får vara frisk och genomföra tävlingarna, särskilt Klassiker-loppen... Förra året blev jag som bekant sjuk på Vasaloppet vilket var en stor besvikelse.

Att jag kommer genomföra alla löploppen jag angivit är inte troligt, men de stora målen är Limsjön Marathon, Vansbro terängmarathon samt Lidingöloppet. Jag vill hemskt gärna förbättra personbästa på 10 km-tid. Att få till en hygglig 5000 m-tid vore också roligt... Jag vill bli snabbare på kortare distanser! Här gäller både kvanitet och kvalitet, springa mera, och intervallträna mera!

För att utvecklas som skidåkare, cyklist och löpare inser jag att styrketräning och rörlighetsträning är viktiga beståndsdelar. Det får jag inte slarva med.

Jag har andra mål för 2012 också, men det här är mina tävlingsmål, det här är ramen. Hur snabbt jag vill genomföra loppet återkommer jag till - kanske... Det känns frestande (fegt?) att inte skriva om tidsmål utan behålla de för mig själv, samtidigt som det är sporrande och spännande att faktiskt ha konkreta tidsmål.

Och hur jag ska nå målen, det får jag också återkomma till. Just nu känner jag mig ganska vimsig, tränar ditt, tränar datt. Mest skidåkning för tillfället...
Tjejmilen finns inte med i 2012 års planering. Jag hoppas att jag och lillasyster springer andra lopp ihop istället... Tjejmilen är både trångt och dyrt, det finns andra minst lika roliga alternativ om man vill springa 10 km-lopp. Men om man vill åka ett stort, folkkärt 90 km lopp på skidor finns det dock bara ett lopp att välja på!

Tacksamhet...

2012-01-17T12:55:00.000+01:00

Imorse inträffade en bilolycka nära där vi bor. Efter en väg där många i min familj passerar varje morgon. Det var en jobbig halvtimme innan vi fick fatt på varandra allihopa, innan alla i familjen var inringade och hopsamlade. Flocken, familjen. Inte inblandade.

Jag kände en hemsk oro när jag ringde min pappa och bror gång på gång och fick meddelandet Abonnenten du söker kan inte nås... gång på gång.

Jag är tacksam att ingen jag känner var inblandad. Och jag är tacksam att de jag inte känner, som var inblandade, var "lindrigt skadade" och inte mer.

Funbeat

2012-01-16T21:18:00.002+01:00

Är det någon av er läsare som använder Funbeat som träningsdagbok!? Kan man där, precis som på Jogg, lägga in tävlingar i tävlingskalender? Jag är tacksam om någon kan lägga in Limsjön Marathon i kalendern! Hör gärna av er till mig så ger jag er den information ni kan tänkas behöva...

Den oredigerade sanningen - vårt kylskåp!

2012-01-16T19:05:00.004+01:00

Idag är en sådan där dag då jag känner mig bitter, ful, finnig, sur och tråkig. Sådana dagar har väl aldrig ni? Väldigt omoget, men ibland är det precis så det känns. Jag fortsätter att bjuda på den osminkade sanningen...

Roligare och mer intressant än att titta i folks badrumsskåp är nämligen att titta i folks kylskåp! Här är den oredigerade version av vårt kylskåp i januari 2012. Det vill säga, jag har inte plockat bort några skämsvaror eller ställt nyttigheterna i framkant... Några artiklar i urval
*A-fil - finns alltid
*Två matlådor - en med Chili con carne och en med korv och makaroner. Gissa vilken man helst vill ha till lunch i morgon...
*Ägg, ost och brieost
*Gräddfil och turkisk yoghurt
*En skvätt söt fruktyoghurt som någon glömde i stugan vid nyår
*Min systers hemgjorda ekologiska apelsinmarmelad
*Groddar
*En oöppnad burk inlagd ingefära som JW köpte när han skulle göra hemgjord sushi för 100 år sedan
*Mörk choklad och några Dumlekolor som jag tog på jobbet, men upptäckte till min besvikelse att det var med pepparkakssmak.

Precis så ser det ut. Kanske inte exakt så som jag skulle vilja, men så som det är. Vad finns i ert kylskåp en måndag i januari?

2012

2012-01-15T21:30:00.000+01:00

Jag håller på att fundera över vad jag vill med 2012. Vad jag vill med min tillvaro och vad jag vill göra med min tid. Vad jag vill är en sak, hur det sen blir är en annan...

Viktigare än alla pers i världen är att få vara frisk, glad och kär! Kramas mycket 2012!

Många timmar kärlek

2012-01-15T19:38:00.003+01:00

Igår bodde Odin över hos oss. Vi åt hamburgare, busade, lekte, såg på film och åt godis, och sov sedan alla tre i vår säng. Imorse gick vi upp klockan 7 (händer inte alltför många söndagar), och byggde kojor. Där i låg vi sedan och åt frukost, läste sagor och lade pussel. Odin älskar gitarren han fick i julklapp. Imorse spelade och sjöng han sig igenom hela sin repertoar klockan 8:00... Var bor du lilla råtta, Sjörövarfabbe och Ekorrn satt i granen är favoriter! Inte hade vi hjärta att säga att grannarna kanske misstyckte!

Det enda besvärliga med att intensivumgås med syskonbarnen är att det blir så förbannat tomt när de gått hem... Jag fick lov att gå hem och gråta en skvätt när vi sagt hejdå.

Tack kroppen för 32 km solskensåkning

2012-01-14T16:33:00.003+01:00

Strålande sol och ett par minusgrader... perfekt dag för långpass, tyckte vi och resten av Dalarnas befolkning. Efter ett litet parkeringsmissöde (som slutade utan vare sig person- eller materialskador) njöt vi av 32 km skidåkning. Jag, JW, Pär och Gustaf åkte på ett prydligt led och turades om att dra. Killarna är snabbare än mig, men på längre distanser hänger jag med ganska bra. Det tror jag beror på att jag nött långpass flera år än vad de har... Två långpass och en del annat smått och gott har veckan bjudit på, jag tackar min kropp för att den glatt ställt upp på allt detta!

I kväll ska vi ha en liten övernattare här, så nu ska jag förbereda det och stänga ner datorn. Trevlig lördagkväll!

Inspiration - Lars Erlman

2012-01-13T07:00:00.001+01:00

Att Dalarna, Siljansregionen och Leksand är en spännande idrottsregion är inget nytt!

En person från trakten som fått mycket massmedial uppmärksamhet sista månaderna är leksingen Lars Erlman! Såhär skriver han om sig själv på sin hemsida.. Lars jobbar som föreläsare och har nu, vid 35-års ålder bestämt sig för att bli professionell idrottsman. Det efter att ha minskat 30 kg i vikt samt att Lars nu mer är nykter efter att alkoholen tagit en allt för stor del av hans liv. Lars ska om tre år, i samband med Vansbrosimningen 2014, göra en så kallad ”Superklassiker”, det vill säga den Svenska klassikern på ett och samma dygn. Vansbrosimningen 3 km, Vasaloppet 9 mil, Vätternrundan 30 mil och Lidingöloppet 3 mil. Han kommer att transporteras med helikopter mellan de olika orterna. (...) På kort tid har Lars fått med sig stora sponsorer, kostrådgivare, personlig tränare och hela sitt nätverk, som nu gör det möjligt för Lars att nå sitt mål. Föreläsningar blir alltså en liten del av Lars liv, medan träning, kost och hälsa kommer att ta upp den större delen.

Jag mötte Lars i skidspåret härom dan, nästa gång ska jag ropa heja heja! För visst är det hur inspirerande som helst med någon förverkligar sig själv och sina drömmar? Lars lever de närmsta åren som en elitidrottare, tränar 3-5 timmar om dagen enligt ett schema och är på väg mot sitt mål! Bildkälla.

Limsjön Marathon - uppdateringar!

2012-01-12T20:23:00.005+01:00

Du missar väl inte att titta in uppdateringarna på Limsjön Marathon-bloggen? Idag skriver jag bl.a hur jag tänker ang. anmälningsavgiften som är 0 kronor. Jag tipsar även om att en av Sveriges största löparbloggare - min vän Sofie - bloggar om loppet redan nu!

Januarigymmet

2012-01-12T19:34:00.005+01:00

Idag våndades jag - gym eller löpning?

Jag måste ha varit rätt väck för det tog en stund innan jag kom på att jag inte behövde välja.

Det var riktigt januarigym -proppfullt! Och jag mindes varför jag alltid brukar gymma i shorts och inte långa tights, det blev ju som rena bikramyogan! Inneträning, eller träning i allt som är varmare än +13 grader = shorts.

6 km löpbandslöpning och 35 min styrketräning. Fint som snus. I morgon väntar en rolig träningsdag, morgonsimning med mamma och kvällsskidåkning med pappa! Mamma skidar iväg mot Fejmån!

30 mil och 30 km

2012-01-11T19:45:00.004+01:00

Sicken dag jag har haft! Jag är så glad att jag jobbar 80 %... (ska återkomma till det ämnet i ett eget inlägg)

Min underbara lediga dag började med mysig fika ihop med syster i lägenheten bredvid. Jag blev omhändertagen av "doktor Sjörövarfabbe" som sa att jag var kärnfrisk. Att få sitta bredvid sin lilla systerson som säger Jag tycker om dig Nonna, det är lycka!

Skidåkning i Granberget stod också på schemat. Att få åka i sol och dagsljus är även det lycka! Några få minusgrader och spår som var i det närmaste perfekta. Jag ville åka långt, helst 2 timmar åkning. Allt annat kändes skamligt när förhållandena var så fina och jag var ledig. När klockan slog 2 timmar åkning hade jag nästan åkt 30 km... då var jag tvungen att åka en bit till för att skrapa ihop 30 km. Stannade Garmin på 30 km - 2.07 h - 4:14-tempo. Inte så mycket sämre åkt än Tjejvasan 2011. Jag är ruskigt nöjd, det kändes inte alls som att jag låg på max, skidorna var inte toppen, jag fick soppatorsk, jag var inte "helt slut" efteråt även om jag var trött.

Och i och med det har jag åkt 30 mil skidor sedan säsongspremiären den 11 december. Nu är det bara att öka, fortsätter förhållandena vara fina kanske jag ändå kan komma upp i en skaplig mängd ändå!

En sådan där underbar kväll i skidspåret

2012-01-10T21:35:00.002+01:00

Äntligen en sådan där underbar vardagskväll i skidspåret... sådana jag fantiserade om i november, innan snön äntligen föll.

Middag bestående av soppa och pannkaka, och därefter rullade vi upp mot Granbergstoppen. 20 min hemifrån! Spåren var otroligt fina, bädden hård och pistad, mina skidor hade bra bett men dåligt glid. Jag åkte mest och gladde mig över att ha sådana förhållanden så nära hemmet. 12 snabba kilometrar blev det. Det blir mer i morgon - min lediga onsdag!

Men sen var det den där stressen... 10 januari och i jag har inte löptränat eller styrketränat en enda gång hittills. Bara åkt skidor. Hur ska man få plats för alla sina intressen, jobb, ett socialt liv, tvätt, matlagning, handling... Ibland känns det som en svår ekvation!

Bra service!

2012-01-09T15:56:00.003+01:00

Under helgen upptäckte jag att min ena pjäxa spruckit, rätt över pjäxans underdel. Surt då jag såg hundralapparna fladdra iväg... visserligen gick det att åka med pjäxan men jag ger mig inte ut på Vasaloppet med trasig utrustning. Jag begav mig till Team Sportia (Sörlins) i Rättvik där jag köpte skorna för ett år sedan, inställd på att tvingas köpa ett nytt par.

Det blir en reklamation. Vi hämtar ett par nya åt dig! sa personalen. Jag gick därifrån med ett par sprillans nya pjäxor, inte fotsvettsstinkande alls. Och det kändes som att jag fick 999 kronor åter. Jag älskar bra service!

9 dagars vinterdröm

2012-01-08T19:53:00.032+01:00

Hej vänner! Nu är jag tillbaka med buller och bång, och en bildkavalkad som saknar motstycke i bloggens historia. Ni vet väl att ni kan trycka på en bild för att få upp större bilder i ett bildspel? Nu kör vi, det här är vad jag gjort de sista 9 dagarna. Dag 1, nyårsafton! Det var för kallt, -17, och vi klädde oss för dåligt. Veckans första skidtur avverkades i Rörbäcksnäs innan vi fick egna spår. Efter att spårgubben varit framme lämnade jag inte fäboden mer än på skidor en enda gång! På nyårsaftons kväll gick vi numer traditionsenligt fackeltåg till Sockertoppen. Lego på loftet.

Nyårsfina!
Spelintresserade killar. Nyårsdukat långbord. På nyårsdagen kom det snö, snö och mera snö! Då blir det såhär underbart ute. Elina går ner i fartställning för att komma under träden...
Pappa och Sixten grejade spåren mellan Kinnvallsjösätra och Vålbrändan. För det får de alla skidåkares kärlek!

Mitt element, precis här, precis nu. Inte storstan, stranden, havet, öppna fält. Det här är min plats på jorden.
När vi från köksfönstret ser Hundfjället skimra rosa i morgonsolen - då vet man att det blir en bra dag.
Postkodmiljonären! Veckans spel.

Hur många gånger har jag inte passerat denna vy under veckan? Tröttnar man inte? Nej, det gör jag inte. Att bara lägga skidorna på axeln, gå 300 meter till spårets början och ge sig ut, och möta samma vyer i ett oändligt antal skepnader dag efter dag... Det är lycka.
Jag fick ju inga sportglasögon i julklapp... men visst ser man rockigare ut såhär?

Hemma.

Sista dagarna spenderade jag och JW ensamma. Då hade vi det såhär mysigt!
I fredags spårades det äntligen mellan Vålbrändan och Lindalen (Tandådalen). Vi som åkt i mjuka, opackade spår hela veckan blev smått chockade över hur det känns att åka i ett stenhårt, packat spår. Men vi åkte aldrig fram till myllret i Tandådalen... folkskygg blir man.
Men det var spännande att se nya vyer!
Träningsdagbok på gammalt vis... nu är dock alla mil införda på min riktiga träningsdagbok.
Imorse när vi kom fram till Vålbrändan rykte det ur en skorsten det inte brukar ryka ur, och under en dunge träd stod säkert 20 draghundar! Vi träffade på hundflickan, hon var så vänlig, pratade med oss som om vi var gamla vänner. Ni ser, det händer saker var dag även om man inte lämnar Kinnvallsjösätra.
Morgonljus.
Och kokkaffe...
Hejdå mitt älskade, älskade. Jag kommer snart tillbaka. Kanske redan om ett par veckor...
Veckans snyggaste vurpa stod JW för. Jag ramlade, och för att undvika att inte åka in i mig åkte han ut och lade sig i en snögrop... han fick gräva sig upp igen!

Nu har jag en skönt trött kropp, många små skatter i mitt inre fotoalbum, en välfylld träningsdagbok (det blev över 15 mil åkta under 9 dagar, snittade dryga 17 km om dagen. Inte en enda dag lät jag skidorna stå orörda), en mage rund av allt fika och goda middagar (men därunder ryms hårda magmuskler, tro inget annat), ett hemhemma fortfarande julpyntat, trasiga pjäxor, skidor i behov av service.

Jag känner mig så lycklig över denna vecka! Och stor tacksamhet till mina föräldrar som inte bara skapat detta underbara ställe, utan som dessutom frikostigt och generöst alltid lånar ut det till oss barn. Jag har aldrig hört en enda skeptisk eller negativ fråga när vi barn frågat om vi kan åka upp den eller den helgen, bara glädje över att vi älskar vårt Vallen precis som ni. Jag älskar er!

Äntligen dags

2011-12-30T12:55:00.000+01:00

Detta är vad som väntar mig! 9 dagar, 9 nätter på världens underbaraste plats. Familjens stuga i Kinnvallsjösätra. 1.5 vecka jullov, vinterlov, sportlov, skidlov. Fira nyår, åka längdskidor, se på Touren, fika, äta, sova, åka mera skidor.

Och för att inte gråta ihjäl mig den dag vi åker hem har jag redan lovat mig själv att återvända var och varannan helg hela vårvintern.

Då vi inte längre har mobilt bredband kommer jag inte att kunna vara särskilt uppkopplad närmsta tiden. Det kommer säkert bli en del abstinens, men det är nog välbehövligt att "koppla ner" och koppla av ibland.

Gott Nytt År allra finaste ni!

Alvar 1 år!

2011-12-29T21:08:00.006+01:00

Idag fyller Alvar 1 år! Vi blev bjudna på ett hejdundrande fint kalas med både lasagne och gräddtårta. Familjens estet Odin (3 år) underhöll med gitarr och sång. Alvar visade sina atletiska färdigheter, han spatserar omkring för fullt lagom till 1 års dagen!

Packning, packning, städning... när man ska vara borta i över en vecka tar det aldrig slut! En hel IKEA-påse med bara pjäxor och skidkläder. Jag kände mig tvungen att få frisk luft och en paus, så med lasagnen och tårtan skumpande i magen sprang jag en sväng i den kolsvarta kvällen. Inte ens gatlyktorna lyste i Lima och Limhagen! I morgon ska jag vila. Om inte... det är spårat när vi kommer till Vallen, så jag kan köra en sväng med pannlampa och bara testa lite...

50 kg!

2011-12-28T19:47:00.002+01:00

Idag ville jag lyfta tungt! Jag ville pröva att lyfta bänkpress på 50 kg. Det är i överkant för tungt men jag ville ändå pröva om jag ens kunde lyfta stången. Jag vet att jag klarar hyfsat många rep på 45 kg (bilden är från ett annat pass med 45 kg). Värmde upp med stång utan vikt (20 kg) och lade sedan på vikterna. JW passade.

Och jag fixade 3 x 3 rep på 50 kg! Inte många rep - ren maxstyrka - men åh så kul! Nu ska jag återvända till 40-45 kg och något fler rep istället, men det är roligt att sticka emellan med "maxstyrka" för utvecklingens skull ibland. Nu ska jag fira med kvällsfika och packning inför vår resa norrut.

Yogad och klar!

2011-12-28T12:49:00.001+01:00

Klockan 7:00 imorse slog jag upp en bildörr under ögat. Den tunna, genomskinliga huden under ögat gick sönder och jag fick ett jack. Det var en rätt intensiv smärta, det rann några tårar och jag kommer antagligen få fira nyår med en blåtira! Är rätt svullen runt ögat nu.

Trots den dåliga morgonen begav jag mig iväg på mitt livs första yogapass! Ni minns kanske att jag blivit inbjuden till en hemlig yoga? Det var för fyra månader sedan. Nu tog jag mig dit!

Vi yogade i en vacker konsthall och till skenet av tända ljus. Hur var det då? Mer fysiskt än jag trodde, bålen fick jobba en del, även armar och ben. Mina korta muskler skrek efter nåd när vi tänjde och sträckte... Nu har jag stiftat bekantskap med både Krigare, Hund, Kobra, Fisk, Sfinx, Tranor, Solhälsningar, Ko och flera andra. Väldigt, väldigt välbehövligt för min kropp som är stel efter löpning, skidåkning och styrketräning!

Löpande lunch

2011-12-27T12:55:00.000+01:00

Igår åkte jag och pappa längdskidor i stormens spår. Förödelsen efter Dagmars framfart var stor, träden låg som plockepinn i skogen, hus var skadade och fönster hade blåsit ur. Det var även otroligt skräpigt och vi fick nöja oss med några fjuttiga kilometer. Vi fick stanna och kliva över fallna träd var 100e meter och det kändes mer som hinderlöpning än skidåkning...

Idag skulle varit vilodag, men eftersom det blev som det blev igår kände jag mig utvilad idag. Lunchlöpning planerades in! Från första steget kände jag att idag vill benen springa fort! Dagmars lillasyster puffade ibland på mig, ibland mot mig. 7.33 km i 5:05-tempo. Som snabbast sprang jag 3:21-tempo (det var nog inte många meter, men ändå). Egentligen för långt för lunchlöpning, jag hann knappt äta och duscha, men det var det värt! En spontan snabbdistans, det är vad jag kallar en god lunch!

Fartfylld jul!

2011-12-26T18:25:00.004+01:00

Ho ho ho! Julhelgen har varit lika proppfull som godisskålarna - späckad med sociala och fartfyllda aktiviteter! Nu känner jag mig "klar" med julen 2011... hejdå!

Julafton blev en strålande fin vinterdag, minusgrader och snö. Jag sprang tomtejogg med tomteskägg! Det ledde till både tutande bilar och att jag blev fotograferad. Innan stormen Dagmar drog in på juldagen kunde jag njuta av isiga spår och stakträning på Granberget. Julveckan blev en bra träningsvecka, med nästan 8 h träning. Nu har jag åkt över 10 mil skidor, det är en bit kvar till 80 men jag är på väg...

Jag är glad att jag numer ser träningen som en ynnest som jag unnar mig "fast det är juldagar", och tror att det gjort att jag ännu mer uppskattat alla goda middagar och fikastunder!

God fortsättning!

Firande av vintersolstånd

2011-12-22T22:13:00.007+01:00

Vilken alldeles, alldeles underbar dag! Firande av vintersolståndet genom lunchlöpning klockan 12:00, 5.5 km i hyfsat bra tempo. Men egentligen spelade inte tempot eller distansen så stor roll... det var ju att fira ljusets återkomst som var väsentligt! Jag kan inte tänka mig ett bättre ställe än att stå längst ut på Långbryggan och njuta av dagsljuset och vyn över Siljan. Och visst är porten in till bryggan som klippt ur en sagobok?

Efter jobbet var jag hembjuden till fina vänner. Jag fick som alltid påfyllnad av bra energier som man får av nära vänner. Ute var kvällen mörk och nollgradig, jag styrde kosan mot elljusspåret i Källan. Med utlovat töväder tar jag varje chans till skidåkning!

Och det ångrade jag inte en enda sekund. För första gången denna säsong hade jag hittat rätt med vallningen! Bara det kände jag en viss stolthet över. Inget superbett, men ändå tillräckligt fäste och glid för att åkningen skulle stämma. Jag hade tänkt åka 2-3 varv (10-15 km). Efter 15 km kändes det som kroppen bad om mer. Jag kalkylerade med mig själv... hinner jag? Och kände "nu tar jag ett egoistiskt beslut och åker ett 4e varv, jag får, jag vill!" Kroppen kändes så pigg, och jag verkligen njöt av varje meter i spåret. Njöt av alla partier i spåret, av att vara nästan helt ensam i spåret, njöt av de branta utförslöporna och uppförbackarna, att pumpa på med stakåkningen, försöka hitta teknik i diagonalåkning och stakåkning med frånskjut...

Det var en kväll med träningsglädje som i en ask! Det är ju såhär det ska vara, såhär det ska kännas! 20 km i 4:21-tempo (1.27 h). Snacka om skidhög!

En liten tweet?

2011-12-22T14:30:00.001+01:00

Idag har jag firat vintersolståndet - nu blir det bara ljusare - genom lunchlöpning klockan 12.00 Jag hade faktiskt kameran med mig på denna upplevelse, och lägger upp bilderna i kväll. Innan dess ska jag träffa vänner och åka skidor. Tredje dan på rad! Som sagt, det gäller att passa på.

PS. På bloggen Spark-i-baken finns en intervju med skidåkaren och OS-medaljören Björn Lind. Det glädjer mig att de tips han ger stämmer väldigt väl överens med hur jag styrketränat i höst. Han tipsar till och med om min favorit bänkpress!

Svettig skidkväll

2011-12-21T07:00:00.001+01:00

Under gårdagens 15 km i längdskidspåret kom mer och mer av skidåkar-Jonna tillbaka. Spåret i Källan bjuder på kuperad åkning, backe upp och ner - vilket blir som en naturlig intervallträning. Jag glömmer bort mellan varven hur jobbigt det är att åka skidor! Fantastiskt kul, men svettigt och utmanande för både muskler och flås! Bakhalt hade jag, det är jag ovan med. Det är så trist att dra sig uppför backarna... Jag överklär mig i början av säsongen, tar de tjocka handskarna och mössan fast det är -3, det är skönt i 5 minuter men sedan blir det alldeles för varmt.

3 x 5 km, 15 km, 1.11 h. Slitigt men så jädra skönt det är att blåsa igenom och ur hela kroppen... När vi kom hem njöt jag av att titta ikapp på tv, Tjuvarnas Jul och Den som dräper. Kokta ägg, popcorn, te. I kväll åker jag dit igen. Det gäller att passa på. Enligt olyckskorparna på SMHI (jag knarkar väderprognoser) så blir det ju +7 i mellandagarna... Inte spåret i Källan, men ändå ett spår!

Och klockan är

2011-12-20T07:44:00.000+01:00

22:07 klockan är och jag pluggar in propparna så långt det går in i huvudet öronen och somnar hårt. Drömmer om tåg alltid tåg som inte stannar inte stannar! Bara åker vidare vi hinner inte kliva på vi får springa efter klättra över taggtrådsstängsel riva sönder kläder och hud tåget stannar ändå inte!

06:10 klockan är när telefonen börjar tjuta bredvid ansiktet nära örat. Ögonen så svullna som man bara kan vänta sig när natten ägnats åt att springa jaga blöda. Tusen juleljus lyser hemma i granen i fönsret men jag måste lämna allt det gå därifrån och innan jag går läser jag i tidningen att Baka små ljuvliga drömmar till jul och jag tänker att det ska jag fan inte göra det sista jag ska göra är att baka ljuvliga små drömmar.

07:01 klockan är och jag går ut genom dörren!

07:11 klockan är då jag sätter mig på tåget och som alltid hinner jag med jag har aldrig missat ett tåg en buss en bil ett möte.

07:45 klockan är när jag stämplar in jag kokar kaffe torkar diskbänken jag har kaffeveckan också på torsdag måste jag bjuda alla på smörgåsar. Jag tänder ett ljus och längtar hem till mina tusen juleljus och längtar tills kvällen till att få göra kroppen trött trött trött och andas in kall luft känna musklerna arbeta åka skidor.

Hej där!

2011-12-18T21:50:00.007+01:00

Sista veckorna har det trillat in flera nya läsare till bloggen! Det är så roligt!

Nya och gamla läsare får gärna skriva en rad, vart i världen bor du? Hur hittade du hit, när började du läsa bloggen? Hur ser det bästa träningspasset ut för dig? Om du har egen blogg så länka gärna så att jag kan titta in där!

Snökrig i skidspåret

2011-12-18T16:47:00.006+01:00

Idag fick jag slita i spåret. Jag fick faktiskt slita för att ens ta mig dit, då snön vräkte ner och bilen slirade i backen upp mot Granbergstoppen. Idag förstod jag hur det var för JW igår, som efter 12 km gav upp och satte sig i restaurangen och väntade in mig.

Jag stannade var hundrade meter och hacka loss snön som frös fast i klumpar under skidorna. Det blev mer "gång" än skidåkning periodvis.

Högt sa jag till mig själv Det är ju det här du längtat så efter! Njut för fan! Jag behövde påminna mig själv om det...

Inte ens en mil lyckades jag avverka, drygt 8 km räckte. Men jag är glad för snön som faller, den behövs!

Längdskidåkning i Grönklitt

2011-12-17T17:29:00.004+01:00

Säsongens andra längdskidåkning den 17 december. Katastrof kanske är fel ord, men jag vill inte ens tänka på hur många mil jag åkt i fjol motsvarande datum.

Idag styrde vi kosan mot Orsa Grönklitt, en dryg timmes bilåkning hemifrån. Där är det verkligen vinter! Snacka om kontraster! Nere i Orsa by är det nästan grönt, uppe på Grönklitt är det hur mycket snö som helst.

Det är kinkigt med vallan idag, sa en Orsaåkare till mig. Ja, det kan man säga... första milen fick vi stanna flera gånger och hacka loss snöklumpar som frusit fast under skidorna. Men efter att det släppte så började jag minnas varför jag älskar längdskidåkningen så! Då var det som att kroppen mindes hur man gör, jag orkade trycka på någorlunda. I stakåkningen är jag stark, i diagonalåkningen sämre. Inga förändringar på den fronten. Det blev 21 km åkta med snittempo 4:50 .Varken jättelångt eller jättesnabbt, men med tanke på första milens bedrövelser är jag nöjd.

Dagens roligaste var att jag träffade Ulrika - som har bloggen Träningseffekt. Hon var där och köttade skidåkning och teknik i dagarna tre! Det är så kul att träffa andra bloggare i verkligheten. Ulrika var precis så trevlig, snygg och glad som hon verkar i sin blogg.

Dagens mest komiska är hur stressade (vissa) karlar blir att bli omåkta av en tjej! En del kan inte låta bli att öka farten allt de kan för att försvåra en omkörning... när de därefter stannare efter 200 meter för att "ordna med något" blir det töntigt.

Inga bilder tagna, av någon anledning blir det aldrig det när jag åker längdskidor. Kameran ligger kvar i bilen och när skidåkningen är över vill jag bara åka hem, och orkar inte ta några kort.

Årets julgran

2011-12-16T19:40:00.008+01:00

Snedare, högre, vackrare än någonsin! (Och nä, det är inget fel alls att klä den en vecka före jul. Då hinner man njuta av den längre. Efter jul är det inte lika kul längre.)

Hold your horses

2011-12-16T12:30:00.000+01:00

Idag känner jag mig sådär-nästan-frisk. Sådär att man nästan skulle kunna träna. Sådär lite lätt liksom... det skulle säkert inte skada.

Men, förkylningen har ju redan tagit om en gång.

Och i helgen vill jag kunna kötta skidor! Och helst alla dagar efter det också. Det ska finnas ett fint 5 km klassiskt skidspår på Granbergstoppen, bara ett par mil hemifrån oss. Konstigt, men så fungerar det med högland och lågland.

Därför fortsätter jag vara smart och vilar ytterligare en dag. Vara sådär smart som jag aldrig brukar vara.

Förhoppningsvis blir det väldigt få vilodagar fram tills 5 mars sen.

Lågland och högland

2011-12-15T07:00:00.000+01:00

Det är enorm skillnad på snö i lågland och högland i Dalarna nu. I centrala Rättvik, Leksand och Mora har ju nästan all snö tinat och regnat bort nu... men i "högland" t.ex. Garberg och Orsa är det vintervackert! I Orsa Grönklitt har de spårat 35 km skidspår och har bra förutsättningar. Dit ska vi i helgen, hopppas jag! Bilden lånad från Garberg.

Parlöpning?

2011-12-14T18:57:00.003+01:00

För några veckor skrev Anna om träning som gemensamt intresse. Jag och JW träffades inte genom träningen, men vi dejtade faktiskt med gemensamma träningspass, i simbassängen, gymmet och längdskidpåret... Då träning är en så stor del av mig och mitt liv skulle det nog vara svårt att leva med en person som var helt ointresserad av träning och idrottande. Fast, man behöver ju inte dela alla intressen heller. Jag är inte intresserad av bollsporter, det är han. Han vill sällan gå på workout-pass. Ibland tränar vi ensamma, ibland med kompisar, ibland ihop.
Det har även blivit några tävlingar tillsammans. Första tävlingen vi sprang ihop var Limsjön Runt, 7 km i maj 2009. Han sprang på 30:03 och jag på 30:09. Så snabbt har vi inte sprungit sedan dess... ibland pratar vi om det, "tänk vad snabbt det gick den gången"...

Just att få gemensamma upplevelser och minnen tycker jag är en viktig sak. Alla kvällar vi spenderat i längdspåret ihop, både drömpass och mardrömspass... allt konstigt man ser i gymmet. Alla funderingar om hälsa, resultat, kroppen, psyket. Tävlingarna vi varit med på. Att han alltid tar mig i spurten. Vansbro terrängmarathon ett undantag, där vi sprang över mållinjen hand i hand. Det är faktiskt fruktansvärt kul - nästan jämt. Vintervarvet 2009 gick jag in i väggen och fick skärande håll. Han fick springa före, i mål flera minuter före mig. Eller de gånger när en av oss är jättepigg, och en är skittrött. Då kan det ju tyckas nästan provocerande att det går så lätt för den andra... samtidigt som man kan peppa varandra! Baltzarloppet 2011 peppade han mig i 10 km trots att jag var skitsur och trött från första kilometern.

När vi tävlat ihop har det såklart varit viktigt att var och en "fått göra sitt lopp" om vi inte innan bestämt att springa tillsammans (som i Vansbro). Ofta har det ändå blivit så att vi sprungit ihop, vi har ofta varit ganska jämna fram tills spurten...

Tränar och tävlar du ihop med din respektive?

Både dum och smart

2011-12-14T18:39:00.002+01:00

Idag var jag både korkad och klok

Korkat - Att ge sig ut på löpning fast jag mycket väl kände att förkylningen tagit ett litet "omtag" om min kropp. Men det lockade ju så förbannat, jag hade sällskap, det var dagsljus, jag var ledig, jag vilade igår. Jag kände ganska snabbt att pulsen var för hög och att det kändes piss.

Klokt - Att jag vände om, släppte iväg JW framför mig, vek av och sprang hem. En mil blev inte ens fem kilometer. Det sög. Men jag vill vara snäll mot min kropp, för i helgen ska vi åka längdskidor. Och i dagsläget är inte en löptur värt att riskera skidåkningen för.

2011-12-13T20:21:00.003+01:00

Jag blir ibland så ledsen och uppgiven när jag än en gång uppmärksammas på snedfördelningar och trånga könsroller. På hur kvinnor och mammor skuldbeläggs för att de t.ex. lägger mycket tid på träning. Säkert blir pappor också skuldbelagda.

Eller hur "kul" det är att skämta om bladdriga fruntimmer. Där kan vi prata myt, det finns inget som helst vetenskapligt belägg för att kvinnor pratar mer, snarare mindre än män. I Dalarna hade vi en chef som skickade ut den här lustiga bilden till sina anställda som "julkort". Kul? Nä, verkligen inte. Bilden är både olustig och obehaglig.

Det är väl bara feminister som orkar bråka om sådant där, fick jag höra. Feminst = tråkig person som inte kan ta ett kul skämt.

Ja, jag är självklart feminist. Jag tror på jämställdhet, jag tror inte på trånga, snäva könsroller som vingklipper både män och kvinnor.

Det syns inom träning, det syns överallt. Hur vi "ska vara", hur vi "ska se ut". Jag fick på ett gruppträningspass höra av instruktören att "vi tjejer skulle akta oss för att träna vissa saker för att undvika att få tjocka nackar, man vill ju inte se ut som en oxe, höhö". Nä, vi ska ju ha smala svanhalsar. Armar och mage kanske kan vara tonade, men hals och ben ska vara smäckra. Markerad rumpa, snygg klyfta. Fast just ja, brösten blir ju inte direkt stora av idogt konditionsidrottande.

Jag orkar sällan ta alla diskussioner längre. Orkar sällan förklara att det inte handlar om att jag är avundsjuk och bitter på dem med större bröst och smäckrare ben. Att det är därför jag är feminist, för att jag är så himla avundsjuk!

Men jag orkar älska min egen kropp, orkar försöka uppmana andra att göra detsamma. Och jag tänker aldrig sitta tyst i fikarummet och titta åt ett annat håll när någon drar sexistiska eller rasistiska skämt.

Mångalen...

2011-12-13T19:50:00.003+01:00

Efter två nätters dålig sömn känner jag mig som överkörd av en traktor. Eller, som storasyster efter 1 års av nattliga amningar. Kanske inte förresten, om jag är såhär efter två nätter, hur är hon efter 1 år? Nu verkar Alvar ändå ha börjat förstå att man ska sova på nätterna...

När jag sa till mamma att jag sovit dåligt replikerade hon Ja, det har ju varit fullmåne. Du är väl som din mor och mormor.

Ofta när jag sovit dåligt visar det sig i efterhand att det varit fullmåne. På nätet står det att det är en "myt" och "psykologiska orsaker", men jag vet ju aldrig ens om när det är fullmåne? Jag är övertygad om att det finns ett samband. En påverkan som tre generationer kvinnor i min familj känt av!

Godnatt! /Jonna the varulv

Tips - Annas Kafé i Löa

2011-12-12T20:28:00.005+01:00

Om du någon gång åker efter riksväg 50 (kanske till eller från Örebro) och passerar Kopparberg så tycker jag du ska stanna på Annas Kafé i byn Löa. Det är nog det finaste kafé jag vet. Till och från Motala stannar vi här om det är öppet. Det var det igår och jag kunde äta den underbaraste fisksoppa. De säljer dagens soppa, hembakt kaffebröd, ekologiskt bakat bröd, de säljer underbar keramik... Fler bilder lägger jag ut på Systrarnas Receptblogg!

Äntligen längdskidpremiär!

2011-12-11T18:47:00.005+01:00

På dagen tre veckor senare än förra året gör vi idag säsongspremiär! Inte en dag för tidigt, med andra ord.
När vi körde hem idag och entrade Bergslagen och Dalarna bredde ett vintervitt, vackert landskap ut sig... och jag började förstå att det fanns en chans att kunna åka skidor! En snabb koll på Skidspår.se, jo, det fanns "spår" att åka i. Jag fick ett enormt adrenalinpåslag, fjärilarna började dansa i magen, milen hem kändes långa... Hemma bytte vi raskt om till skidkläder och lastade bilen full med (ovallade...) skidor, stavar och pjäxor. Jag har införskaffat nya skidkläder i höst och fick dra på mig en ny outfit!

Och sen... äntligen, äntligen, äntligen! Ut i spåret, som inte var någon preparerad räls utan ett försiktigt, sladdrigt spår i Källan, och bara köra! Vi hade kommit överens om att köra lugnt, fint, tekniskt. Hitta tillbaka till känslan. Men jag började stressåka, helt hög av åkningen. JW skällde och jag lugnade ner stresskörningen, växlade ner, försökte tänka teknik, andas lugnt.

Första gånget är ju aldrig den "bästa", men jag njöt av varje meter, jag tänkte inte på något annat än på skidor, jag njöt av minusgraderna som nöp i kinderna, stjärnhimlen, månen, jag njöt av stakåkningen, jag njöt kanske inte av mina ovallade skidor i uppförsbackarna (och det finns ju några sådana i Källan...) jag njöt av utförskörningarna, att jag inte tapppat stinget i att parera kurvorna...

Vi började lugnt med drygt 10 km åkning idag. Om vädret och spåren håller ihop blir det absolut mer skidåkning kommande vecka!

Om du vill läsa mer om mig och längdskidåkning, kan du läsa om Tjejvasan 2009, Tjejvasan 2010 och Tjejvasan 2011, DNS på Vasaloppet 2011, eller något av mina 120 inlägg om längdskidor!

Triathleter och löpning i Motala

2011-12-10T14:57:00.006+01:00

Min fästmans farfar drog idrag med mig till triathlongymnasiets testtävling, "Bergsättersrundan" 6.2 km. Eleverna, och andra intresserade, springer loppet en gång i månaden vintertid. Bernt och Karin tyckte att jag och JW skulle vara med. Tack och lov avstod jag. Visst, det är en erfarenhet att bli sopsist. Men att bli pulveriserad kan jag gärna skippa...

Bernt fixade plats i en bil så vi kunde följa löparna runt banan. I bilen fanns även OS-deltagare och SM-vinnare i triathlon, Jochim Villén, som numer är ansvarig på trithlongymnasiet. En annorlunda utflykt en lördagsförmiddag, sånt som händer när man hänger med Bernt... Vinnaren går in mot mål. Skaplig snabbdistans en lördagsförmiddag, 6.2 km i dryga 3.30-tempo.Jag och JW tog en egen tur på eftermiddagen. 10.6 km, hälften asfalt, hälften lerigt terrängspår. Någon slags (icke-planerad) fartlek där snittempot hamnade på 5.33-fart. Det känns att jag varit sjuk då jag fick arbeta ordentligt för att hänga i.

Hej från Motala

2011-12-10T12:23:00.002+01:00

Jag har problem med designen på bloggen för tillfället! Hinner inte ordna med det nu... Har ju fullt upp med att kolla på Vinterstudion, heja på triathlongymnasiets elever när de springer lördagens testlopp, äta lussebullar och försöka hinna med egen träning!

På plats i ett litet grönt hus

2011-12-08T21:05:00.005+01:00

Det är SÅ LÄTT att inte frestas av JWs godispåse när den ser ut såhär! Skönt att vi inte delar godissmak.
I södra Dalarna var det såhär fint. Men nu ska det ju komma mycket snö och många minusgrader hemma enligt senaste 10 dagars prognosen... så den tror vi på!

Roar sig lätt i bilen... Och nu är vi på plats i Motala, en härlig, mysig julhelg väntar! Och förhoppningsvis springer vi i morgon, tjohoo!

Vackra vintern

2011-12-07T19:57:00.003+01:00

En känsla av vinter idag. -8 grader igår. Ett tunt lager snö idag och löfte om mer snö till helgen. Jag är fortfarande inte helt frisk men i kväll gick jag en rask promenad och njöt av vintern, röken ur skorstenarna, träden med ljusslingor. På bilden Lima bystuga... Älskade vinter!

En blick över axeln

2011-12-06T19:33:00.009+01:00

Jag åkte hem från jobbet efter halva dagen, med feberblank blick. Slumrar och sover, lyssnade på fin musik, börjar titta på gamla bilder. Känner både glädje och saknad. Vänner som jag inte träffar så ofta. Men två av dem träffade jag i lördags.
Fina Kaspar som inte finns längre. Och hans bror Algot som försvann och aldrig kom igen.

Älskade farmor som fattas oss varje dag.
Nu dricker nog farmor och Lill-Maja kaffe ihop i himlen och pratar om viktiga saker.
Ibland kan jag sakna vindslägenheten. Inte bara för att jag nog aldrig kommer att bo i en så snygg lägenhet igen, utan även för att jag bodde där en så speciell tid i livet. Snart kommer den här saknade lillstrumpan hem för jullov.

Det är väl en del av livet, saknad, längtan...

-6 grader

2011-12-06T08:49:00.003+01:00

Äntligen kallt! Jag njuter av varenda kallt andetag... på vägen till och från bilen.

Efter en veckas förkylning med halsont är jag fortfarande inte frisk. Igår när jag stod och gjorde frukost kände jag att det började droppa ur näsan. Tyvärr inte snor utan blod. Blödde näsblod flera gånger igår, och har ont i halsen. Det är tråkigt, stressande, jag blir abstinent på det sätt man blir när man inte får det dagliga påslaget av träningsendorfiner... det som kroppen är van vid att få. Att mysa hemma på kvällarna med den förträffliga Tjuvarnas Jul och gott fika är härligt, men jag vill ju göra andra saker också.

Nåja, jag hoppas på att vara igång om ett par dagar! I helgen och nästa vecka ska det komma mycket snö, åtminstone i Malung-Sälen. I sådana fall handlar det bara om dagar innan längdskidorna åker fram och på...

Julbaket

2011-12-04T17:26:00.008+01:00

Varje år bakar vi tjockbulla en helg före jul. Tjockbulla är ett mjukt bröd bakat på rågsikt, vetemjöl, anis, fänkål som bakas i vedeldad bakugn. I Dalarna bakas brödet traditionsenligt till stora högtider, särskilt inför jul. Det finns inget godare än en bit nybakt tjockbulla med ost eller julskinka!

Baket, och en härlig födelsedagsmiddag för Leksands finaste 19-åring var helgens höjdpunkter! I övrigt en tung helg, där den utlovade snön uteblev, och jag inte blev av med mitt halsont. Det fanns annat som störde julfriden också, men problem är ju till för att lösas.

Skön söndagkväll önskar jag er!

2011-12-03T16:15:00.002+01:00

Hur ofta tycker du att man ska fräscha upp utseendet på bloggen!? Är det en fördel att ha ett välbekant utseende, eller ska man ändra ofta?

Tyvärr har min bloggredigerare sagt upp sig, så nu får jag sitta och harva själv och försöka få det snyggt. Jag tycker det är kul att ändra färger och bilder ungefär en gång i kvartalet, säsongsbetonat sådär...

Älska mig mest den dag jag är sur, bitter och ful

2011-12-02T10:56:00.004+01:00

Jag skrev ett gruppmail på jobbet och frågade om "är jag blind eller vart finns mötestiderna?".

Fick svar från en kollega "Du är inte blind bara väldigt snygg idag !!!"

Jag fick mig ett skratt... det var ungefär det sista jag väntat mig att höra, en dag när jag känner mig ynklig, sjuklig, irriterad, har otvättat hår, dålig hy, bultande huvudvärk, trött, negativ...

Det gamla ordspråket Älska mig mest när jag förtjänar det minst ty då behöver jag det bäst stämmer verkligen.

Eller så var det mina snygga strumpbyxor och julklänningen som gjorde det. Nu hoppas jag att resten av dagen och helgen blir fylld av bra energier!

Materialisten talar

2011-12-01T18:30:00.006+01:00

På mina önskelistor står ofta mycket träningsrelaterat... kläder och utrustning! Ibland skriver jag upp andra saker, och det är ofta det andra jag får! Min familj tycker nämligen att jag köper mer än nog med träningsrelaterade presenter åt mig själv, samtidigt som de tycks tycka att min garderob av "civila kläder" är i stort behov av uppgradering...

På årets julklappsönskelista hittar man en del träningsgrejor! Men alltså, det här är saker jag verkligen behöver!

- Cykelkläder
-Färggranna underställ
-Solglasögon för multisport, skidåkning, cykling
-Anmälningar till lopp. T.ex. Lidingöloppet 30 km, Vansbrosimningen...
-Stora ramar till t.ex. diplom.
-Kompressionsstrumpor i glada färger

Tack på förhand Tomten!

Vad önskar du dig i julklapp?

Annars då...

2011-11-30T17:11:00.006+01:00

Jag fick ont i halsen igår. Det blev sämre och jag vaknade 5:00 imorse med den välbekanta, panikartade känslan av att svälja rakblad... (töntig jämförelse, som om jag skulle veta hur det skulle kännas)

Vad är väl en ledig onsdag? Det kan vara långpass i löpning och skidåkning, intervallträning med orienteringsklubben, timmar på gymmet...

Eller så kan det vara som idag, mammafika hos min vän Knejpan. Idag lovade mammorna att om jag någon gång blir föräldraledig så ska de fika med mig då. Därefter har jag haft en väldigt behövlig dag hemma. Ordnat med julklappar. Sett på reprisen av Downton Abbey och Lalehs senaste framförande i Så mycket bättre. Druckit kaffe, ätit After Eight och pepparkaka. Ätit middag bestående av mycket lök och andra grönsaker. För att vara sjuk så var det den bästa av dagar...Odin gillade vattenpölarna som morgonens åska, blixtrar och skyfall skapade. Vännen bor i ett fantastiskt hus med fönster från golv till tak som ger den fria vyn ner mot Siljan rättvisa. Att åka dit gör inte min längtan efter att bo i ett hus som samspelar med naturen mindre...

Topplistan- kvällsfika

2011-11-30T15:38:00.002+01:00

1. En stor balja popcorn
2. Tärnad apelsin, mandlar, russin, en klick turkisk yoghurt, kanel
3. Två mackor med ost och grönsaker
Till allt serveras en kopp te (modell väldigt stor). Gärna 1-2 kokta ägg också.

Det är med "ät inget efter klockan 19" eller "ät inga kolhydrater sent på dagen" har liksom aldrig riktigt gett avtryck i mig. Kvällsfika är heligt! Hur kvällsfikar du?

Våga tro på långtidsprognosen...

2011-11-29T11:43:00.003+01:00

Enligt långtidsprognosen kommer det att falla en hel del snö, i kombination med mer kyla fr.o.m helgen och framåt! Både i Leksand och Rörbäcksnäs (Kinnvallsjösätra). Vågar man tro att det blir så?

Om de lyckas få fram skidspår av den snön, i Malung-Sälens kommun, kanske jag inte kan vänta med att åka upp och klämma några mil. Då kanske jag måste åka DIREKT. Fortast möjligt.

Ultralöpning i lokaltidningen

2011-11-29T07:42:00.002+01:00

Nu behöver jag inte säga upp tidningen, de skrev om Laila idag! Tur det, då hade mina morgnar inte blivit lika mysiga framöver...

Men jag kommer aldrig att komma med i den där klubben (springa över 20 mil på en och samma gång). Om jag någon gång kommer över marathondistansen är jag glad!